fcx
Medlem
I början av sommaren lyckades jag, på ganska kort varsel, boka en award London - Los Angeles med Air New Zeeland (NZ001) för en semesterresa. Från Los Angeles fortsätter flighten vidare Auckland, men man kan åka bara den ena sträckan om man vill.
Som fattig rymdingenjör så har jag inte råd med någon systemkamera, utan ni får hålla tillgodo med mobilbilder:
Resplanen:
Klockan 10 i ARN-loungen, så då är det fortfarande frukost som gäller:
Dagens lunchlåda. Inget fel på smaken, men en riktig tallrik hade gjort underverk.
Efterrätt och semesterskål
"Som vanligt" så är det SAS Ireland som flyger oss till London. En vanlig vardagsförmiddag, och inte alls trångt ombord. Nästan alla i plus hade en egen trea. Crew som vanligt artiga och gör vad som förväntas, varken mer eller mindre. Vid ankomst till LHR så måste man gå till transferdisken för dokumentkontroll när man reser till USA, och få ett nytt boardingkort.
Utsikt från loungen:
Dagens plan:
Efter en dusch och en drink var det dags för boarding. Ett av världens bästa boardingutrop om att det inte var tillåtet att ha ryggsäckar på ryggen vid boarding. Detta följdes nitiskt av gatepersonalen som stoppade alla med ryggsäck från att gå ombord.
Välkomstbubbel ombord, serverat i stort snapsglas:
Amenitykit väntar på stolen (inspirerat av Mona Sahlins handväska?)
Matchande strumpor inuti:
Dagens meny:
Strax före start kommer pursern fram och tar mig i hand och tackar för att jag är en lojal SAS-kund. Han jobbar dock i bakre kabinen, så jag ser honom igen på hela resan. Serveringen på "min rad" idag sköts av två mycket charmiga damer i 50-minus-åldern med en härlig servicekänsla. En brittisk och en Nyzeeländsk. Fick lära mig att bolaget har en bas i London som sköter LAX-LHR-LAX flighterna (en om dagen i varje riktning). Beställningar av mat och dryck tas upp innan vi lämnar gaten. Flygtid drygt 11 timmar.
Fördrink:
Förrätt (och kjolen på ena flygvärdinnan):
Bordsvatten och sidochampagne, som komplement till måltidsdrycken. Ett knep från @SNIFF
Varmrätt. Helt OK köttbit, men snålt med tillbehör:
Efterrätt som lagom avrundning:
Sammantaget så var det en bra matservering. En bra bit över medel för affärsklassmat, men inget exceptionellt. Helt OK viner. Tog inget foto på vinlistan, men har för mig att det var tre vita och tre röda, och inga problem att smaka flera av dem. Lite snålt med påfyllning i glasen under serveringen. All servering sker från vagn, och tallrikarna ställs ner direkt på bordsduken.
Efter maten så var det dags för underhållning. Tror att det är en av de minsta skärmarna i affärsklass jag sett, men innehållet var helt OK. Jag fokuserade dock på att det var fri WiFi ombord för alla passagerare, utan inloggning eller annat krångel. Hastighet på knappt 1 Mbps och systemet fungerade hela vägen från London till Los Angeles. Två stora tummar upp för det.
Framåt kvällen blev det en tupplur på några timmar. Sätet är av typen där man fäller fram ryggen för att få en plan yta. Crew bäddar sen med en tjock madrass och en tjock kudde ovanpå det. Sätet är ganska öppet, så man får finna sig i att det inte är helt privat, men det innebär också att det är helt öppet vid fötterna så man behöver aldrig känna sig instängd:
Inför landning så kom nästa måltid ut, och nu började den stora bristen med denna flight märkas. Ankomsttiden till LAX är 0300 Svensk tid, vilket är innebär att jag varit igång i 20 timmar. Helt OK att äta fruktsallad, men en stor fralla med varm fyllning var inte precis vad jag var sugen på. Tog max två tuggor. Som tur var så hade jag bokat första hotellnatten på flygplatsen, och hann precis med ett kvällssnack i loungen före sänggång. Nästa morgon vaknade jag utvilad och i rätt tidszon.
Utsikt från fönstret (mot inflygningen) på kvällen och på morgonen:
För att sammanfatta resan så hade jag höga förväntningar på Air New Zeeland, och de lyckades infria dem. Väldigt bekväm stol, både i sittläge och sovläge. Valet av vita färger i inredningen gör dock att kabinen ser mer sliten ut än vad den är. En av de bästa besättningarna jag varit med om, väldigt avslappnat utan att gå för långt. Maten absolut bra, och helt OK urval av dryck. Det sämsta var nog tidtabellen, så man kommer som en zombie till passkontrollen vid ankomst.
Tycker av och till att det är bra tillgänglighet på awards, och jag skulle absolut flyga med dem igen.
Hemresan gick med Swiss, och det var så tråkigt att klockorna stannade. Förstår inte alls charmen med det bolaget.
Som fattig rymdingenjör så har jag inte råd med någon systemkamera, utan ni får hålla tillgodo med mobilbilder:
Resplanen:
Klockan 10 i ARN-loungen, så då är det fortfarande frukost som gäller:
Dagens lunchlåda. Inget fel på smaken, men en riktig tallrik hade gjort underverk.
Efterrätt och semesterskål
"Som vanligt" så är det SAS Ireland som flyger oss till London. En vanlig vardagsförmiddag, och inte alls trångt ombord. Nästan alla i plus hade en egen trea. Crew som vanligt artiga och gör vad som förväntas, varken mer eller mindre. Vid ankomst till LHR så måste man gå till transferdisken för dokumentkontroll när man reser till USA, och få ett nytt boardingkort.
Utsikt från loungen:
Dagens plan:
Efter en dusch och en drink var det dags för boarding. Ett av världens bästa boardingutrop om att det inte var tillåtet att ha ryggsäckar på ryggen vid boarding. Detta följdes nitiskt av gatepersonalen som stoppade alla med ryggsäck från att gå ombord.
Välkomstbubbel ombord, serverat i stort snapsglas:
Amenitykit väntar på stolen (inspirerat av Mona Sahlins handväska?)
Matchande strumpor inuti:
Dagens meny:
Strax före start kommer pursern fram och tar mig i hand och tackar för att jag är en lojal SAS-kund. Han jobbar dock i bakre kabinen, så jag ser honom igen på hela resan. Serveringen på "min rad" idag sköts av två mycket charmiga damer i 50-minus-åldern med en härlig servicekänsla. En brittisk och en Nyzeeländsk. Fick lära mig att bolaget har en bas i London som sköter LAX-LHR-LAX flighterna (en om dagen i varje riktning). Beställningar av mat och dryck tas upp innan vi lämnar gaten. Flygtid drygt 11 timmar.
Fördrink:
Förrätt (och kjolen på ena flygvärdinnan):
Bordsvatten och sidochampagne, som komplement till måltidsdrycken. Ett knep från @SNIFF
Varmrätt. Helt OK köttbit, men snålt med tillbehör:
Efterrätt som lagom avrundning:
Sammantaget så var det en bra matservering. En bra bit över medel för affärsklassmat, men inget exceptionellt. Helt OK viner. Tog inget foto på vinlistan, men har för mig att det var tre vita och tre röda, och inga problem att smaka flera av dem. Lite snålt med påfyllning i glasen under serveringen. All servering sker från vagn, och tallrikarna ställs ner direkt på bordsduken.
Efter maten så var det dags för underhållning. Tror att det är en av de minsta skärmarna i affärsklass jag sett, men innehållet var helt OK. Jag fokuserade dock på att det var fri WiFi ombord för alla passagerare, utan inloggning eller annat krångel. Hastighet på knappt 1 Mbps och systemet fungerade hela vägen från London till Los Angeles. Två stora tummar upp för det.
Framåt kvällen blev det en tupplur på några timmar. Sätet är av typen där man fäller fram ryggen för att få en plan yta. Crew bäddar sen med en tjock madrass och en tjock kudde ovanpå det. Sätet är ganska öppet, så man får finna sig i att det inte är helt privat, men det innebär också att det är helt öppet vid fötterna så man behöver aldrig känna sig instängd:
Inför landning så kom nästa måltid ut, och nu började den stora bristen med denna flight märkas. Ankomsttiden till LAX är 0300 Svensk tid, vilket är innebär att jag varit igång i 20 timmar. Helt OK att äta fruktsallad, men en stor fralla med varm fyllning var inte precis vad jag var sugen på. Tog max två tuggor. Som tur var så hade jag bokat första hotellnatten på flygplatsen, och hann precis med ett kvällssnack i loungen före sänggång. Nästa morgon vaknade jag utvilad och i rätt tidszon.
Utsikt från fönstret (mot inflygningen) på kvällen och på morgonen:
För att sammanfatta resan så hade jag höga förväntningar på Air New Zeeland, och de lyckades infria dem. Väldigt bekväm stol, både i sittläge och sovläge. Valet av vita färger i inredningen gör dock att kabinen ser mer sliten ut än vad den är. En av de bästa besättningarna jag varit med om, väldigt avslappnat utan att gå för långt. Maten absolut bra, och helt OK urval av dryck. Det sämsta var nog tidtabellen, så man kommer som en zombie till passkontrollen vid ankomst.
Tycker av och till att det är bra tillgänglighet på awards, och jag skulle absolut flyga med dem igen.
Hemresan gick med Swiss, och det var så tråkigt att klockorna stannade. Förstår inte alls charmen med det bolaget.
Attachments
Last edited:
