Jag tänkte komma in med en reserapport som kontrasterar lite mot alla som beskriver flygandets mer glamorösa sidor med fina lounger, limousin-service, champagne och kaviar. Dylika tuffa reseupplevelser finner man hela tiden som ”road warrior” i inrikesflygen i USA, men jag tänke beskriva en europeisk upplevelse.
Jag tog nyligen en flight med PS: TXL – KBP i en gammal, sliten 737:a i C-klass. Pga tidtabellsskäl tog jag direktmaskinen med PS istället för omvägen via FRA, MUC eller VIE med LH eller OS (jag rekommenderar definitivt att ta omvägen!). Biljetten one-way med PS kostade ungefär lika mycket som en LH businessbiljett (nästan 900 USD one-way), då PS-kärran var nästan fullbokad till sista plats.
PS avgår från Tegel Terminal C, vilket är baracken, varifrån Air Berlin-flygen avgår. Incheckningen till Icke-Schengen-länder är längst bort i ett hörn av baracken. När jag kom till check-in-området fanns det bara två check-in diskar för PS, båda för economy med ett femtiotal passagerare i kö framför varje disk. Några av dessa passagerare hade monstruöst mycket bagage. Jag visste att PS flyget var bokat till bristningsgränsen. Jag gick därför fram till sidan av en av incheckningsdiskarna och fick så småningom kontakt med en av check-in-agenterna. Jag förklarade att jag reste i business och frågade vad jag skulle göra. Hon svarade att det var bara två passagerare bokade i business och att de pga detta inte hade någon separat incheckning för businesspassagerare (jag förmodar att de får betala extra till handling agent för denna service). Hon uppmanade mig att ställa mig längst bak i kön och vänta på min tur. Som tur var hade jag ca två timmar till avgång – jag hade räknat in en marginal pga Berlintrafiken.
Efter ca en timmas väntan kunde jag checka in, men nu kom den stora chocken: köerna framför security. Ungefär samtidigt som PS maskinen var det några avgångar till Turkiet och Pristina och avgång med en ny, fräsch 787:a (OM – Miat – Mongolian Airlines) till Mongoliet. Således köade nästan tusentalet passagerare framför två (!!) security check points. Non-Schengen delen i TXL Terminal C är något av det värsta i flygplatsväg som jag sett på länge. Hur som helst: säkerhetskontrollen tog också ca en timma, och, ja, det var då som PS planet skulle avgå, men det hade naturligtvis (och under dessa omständigheter – som väl var) en försening. Passkontrollen tog också sin modiga tid –ca en halvtimma. 30 min efter normal avgångstid kom jag till gaten. Gate-agenten sade att han inte visste vad förseningen berodde på – planet hade anlänt, men enligt honom hade kaptenen bestämt sig för att fördröja boarding….
Teoretiskt kommer PS businessbiljetter med flygplatslounge-arrangemang. Detta är omöjligt i Non-Schengen-delen av Terminal C – det finns ingen lounge. Det finns bara några bänkar framför gaterna och ett litet café. Vid inchekningen hade PS givit mig en värdevoucher för 13 Eur. Jag gick därför fram till cafét och kollade vad som fanns. Det var korv, kaffe, några kakor, öl och kalla drycker som stod till buds. Jag valde korv och isté. Försäljerskan var förvånad att jag inte ville utnyttja det fulla värdet av kupongen, så hon prackade på mig ytterligare en korv.
https://www.businessclass.com/forum/attachments/img_8054-jpg.41183/
"Lounge substitut" i Tegel, Terminal C, non-Schengen-delen
Lite över en timma efter officiell avgångstid började boarding. Inne i flygplanet frågade jag flygvärdinnan varför planet var försenat och hon svarade att det var pga gound hadling agent som var slö….. Som sagt: planet var fullbokat. Detta hade som resultat att businesskabinen (3 rader, 12 säten i 2 + 2 konfiguration) var fullsatt med uppgraderade ekonomipassagerare. Jag satt i rad två. När lunchen skulle serveras fick jag veta att det bara hade laddats två C-klass måltider (pga två betalande C-klass passagerare) och de hade redan delats ut till passagerarna i rad ett. Värdinnan menade att hon inte kunde veta vem som var uppgraderad eller reste på revenue biljett. I detta fall gjorde det ingenting: måltiden såg inte särskilt aptitlig ut. Under flygningen blev det lite kalabalik, när en passagerare i business spillde ut ett dricksglas (sic!) med vodka över sin granne. Kabinen luktade sedan därefter….
Det är flygupplevelser som denna som gör att man ännu mer uppskattar lie-flat bed-fåtöljer, lite kaviar och uppmärksam service ombord på flygen….
Jag tog nyligen en flight med PS: TXL – KBP i en gammal, sliten 737:a i C-klass. Pga tidtabellsskäl tog jag direktmaskinen med PS istället för omvägen via FRA, MUC eller VIE med LH eller OS (jag rekommenderar definitivt att ta omvägen!). Biljetten one-way med PS kostade ungefär lika mycket som en LH businessbiljett (nästan 900 USD one-way), då PS-kärran var nästan fullbokad till sista plats.
PS avgår från Tegel Terminal C, vilket är baracken, varifrån Air Berlin-flygen avgår. Incheckningen till Icke-Schengen-länder är längst bort i ett hörn av baracken. När jag kom till check-in-området fanns det bara två check-in diskar för PS, båda för economy med ett femtiotal passagerare i kö framför varje disk. Några av dessa passagerare hade monstruöst mycket bagage. Jag visste att PS flyget var bokat till bristningsgränsen. Jag gick därför fram till sidan av en av incheckningsdiskarna och fick så småningom kontakt med en av check-in-agenterna. Jag förklarade att jag reste i business och frågade vad jag skulle göra. Hon svarade att det var bara två passagerare bokade i business och att de pga detta inte hade någon separat incheckning för businesspassagerare (jag förmodar att de får betala extra till handling agent för denna service). Hon uppmanade mig att ställa mig längst bak i kön och vänta på min tur. Som tur var hade jag ca två timmar till avgång – jag hade räknat in en marginal pga Berlintrafiken.
Efter ca en timmas väntan kunde jag checka in, men nu kom den stora chocken: köerna framför security. Ungefär samtidigt som PS maskinen var det några avgångar till Turkiet och Pristina och avgång med en ny, fräsch 787:a (OM – Miat – Mongolian Airlines) till Mongoliet. Således köade nästan tusentalet passagerare framför två (!!) security check points. Non-Schengen delen i TXL Terminal C är något av det värsta i flygplatsväg som jag sett på länge. Hur som helst: säkerhetskontrollen tog också ca en timma, och, ja, det var då som PS planet skulle avgå, men det hade naturligtvis (och under dessa omständigheter – som väl var) en försening. Passkontrollen tog också sin modiga tid –ca en halvtimma. 30 min efter normal avgångstid kom jag till gaten. Gate-agenten sade att han inte visste vad förseningen berodde på – planet hade anlänt, men enligt honom hade kaptenen bestämt sig för att fördröja boarding….
Teoretiskt kommer PS businessbiljetter med flygplatslounge-arrangemang. Detta är omöjligt i Non-Schengen-delen av Terminal C – det finns ingen lounge. Det finns bara några bänkar framför gaterna och ett litet café. Vid inchekningen hade PS givit mig en värdevoucher för 13 Eur. Jag gick därför fram till cafét och kollade vad som fanns. Det var korv, kaffe, några kakor, öl och kalla drycker som stod till buds. Jag valde korv och isté. Försäljerskan var förvånad att jag inte ville utnyttja det fulla värdet av kupongen, så hon prackade på mig ytterligare en korv.
https://www.businessclass.com/forum/attachments/img_8054-jpg.41183/
"Lounge substitut" i Tegel, Terminal C, non-Schengen-delen
Lite över en timma efter officiell avgångstid började boarding. Inne i flygplanet frågade jag flygvärdinnan varför planet var försenat och hon svarade att det var pga gound hadling agent som var slö….. Som sagt: planet var fullbokat. Detta hade som resultat att businesskabinen (3 rader, 12 säten i 2 + 2 konfiguration) var fullsatt med uppgraderade ekonomipassagerare. Jag satt i rad två. När lunchen skulle serveras fick jag veta att det bara hade laddats två C-klass måltider (pga två betalande C-klass passagerare) och de hade redan delats ut till passagerarna i rad ett. Värdinnan menade att hon inte kunde veta vem som var uppgraderad eller reste på revenue biljett. I detta fall gjorde det ingenting: måltiden såg inte särskilt aptitlig ut. Under flygningen blev det lite kalabalik, när en passagerare i business spillde ut ett dricksglas (sic!) med vodka över sin granne. Kabinen luktade sedan därefter….
Det är flygupplevelser som denna som gör att man ännu mer uppskattar lie-flat bed-fåtöljer, lite kaviar och uppmärksam service ombord på flygen….