Klarna utmanar kreditkorten med nytt medlemskap som ger flygpoäng

jimmy_h skrev:I stort sett rätt men det är konsumentledet som subventionerar butikerna och inte tvärtom (har väldigt god insyn i branschen i sig och Klarna i synnerhet)Klicka för att utvidga...
Click to expand...
Hmm, jag tror nog du har fel. Jag har själv jobbat där och om inget har ändrats de senaste två åren så ska det jag skrev stämma. Vi kan också se i deras finansiella rapporter att konsumentledet fortfarande blöder pengar i form av kreditförluster.
 
margincallingbadger skrev:...Affären mot företagen är väldigt lönsam och det är just denna del som subventionerar affären mot konsumenter. Det hela skapar en "god" cirkel för Klarna genom att fler konsumenter har köpkraft vilket driver volymer för företag där Klarna tjänar på alla transaktioner. Och så kan de marknadsföra med "titta, genom att erbjuda Klarnas lösningar så ökar era försäljningar med 10%" och så rullar det på....Klicka för att utvidga...
Click to expand...
Just den biten låter väldigt mycket som tre-stegs-processen som Cory Doctorow beskrivit med Amazon som exempel. Brukar inte sluta lyckligt varken för konsumenter eller företagen som nyttjar plattformen. Ett bearbetat utdrag ur boken finns här:




797.jpg




Way past its prime: how did Amazon get so rubbish?

Sick of scrolling through junk results, AI-generated ads and links to lookalike products? The author and activist behind the term ‘enshittification’ explains what’s gone wrong with the internet – and what we can do about it


favicon-32x32.ico


www.theguardian.com
 
margincallingbadger skrev:Hmm, jag tror nog du har fel. Jag har själv jobbat där och om inget har ändrats de senaste två åren så ska det jag skrev stämma. Vi kan också se i deras finansiella rapporter att konsumentledet fortfarande blöder pengar i form av kreditförluster.Klicka för att utvidga...
Click to expand...
Beror så klart på marknad, men i Norden är det Klarna (och liknande bolag) som betalar större e-handlare för att erbjuda deras faktura lösning och inte tvärtom.

I bokföringen är det tyvärr inte helt lätt att se detta då Klarna och liknande å ena sidan tex tar 1% i avgift av butiken men samtligt betala tillbaka 3% och kallar det marknadsföring
 
jimmy_h skrev:Beror så klart på marknad, men i Norden är det Klarna (och liknande bolag) som betalar större e-handlare för att erbjuda deras faktura lösning och inte tvärtom.I bokföringen är det tyvärr inte helt lätt att se detta då Klarna och liknande å ena sidan tex tar 1% i avgift av butiken men samtligt betala tillbaka 3% och kallar det marknadsföringKlicka för att utvidga...
Click to expand...
Det handlar endast om dem absolut största handlarna , och det har man dragit tillbaka på rejält i samband med skiftet från tillväxt till lönsamhet. Och det var ju faktiskt "marknadsföring" som erbjöds, inte så att butikerna fick pengarna i ett bankkonto som kunde användas till vad som. Marknadsföring är till fördel för butiken men också Klarna. Jag vågar påstå att många företag har markandsföringsbudgetar.



Dessutom är Klarnas take rate mycket högre än så, 2.8% tror jag det låg på i senaste rapporten. Mycket högre än det 1% du nämner. Detta påvisar ju att även om det du skrev ovan stämmer så utgör det inte en så stor del alls.



Faktumet kvarstår ju att konsumentledet inte subventionernar något då det inte är lönsamt än pga. kreditförlusterna.
 
margincallingbadger skrev:Det handlar endast om dem absolut största handlarna , och det har man dragit tillbaka på rejält i samband med skiftet från tillväxt till lönsamhet. Och det var ju faktiskt "marknadsföring" som erbjöds, inte så att butikerna fick pengarna i ett bankkonto som kunde användas till vad som. Marknadsföring är till fördel för butiken men också Klarna. Jag vågar påstå att många företag har markandsföringsbudgetar.Dessutom är Klarnas take rate mycket högre än så, 2.8% tror jag det låg på i senaste rapporten. Mycket högre än det 1% du nämner. Detta påvisar ju att även om det du skrev ovan stämmer så utgör det inte en så stor del alls.Faktumet kvarstår ju att konsumentledet inte subventionernar något då det inte är lönsamt än pga. kreditförlusterna.Klicka för att utvidga...
Click to expand...
i och med att jag jobbat på klarna med just dessa delar så vågar jag påstå att det du delar är en generell vy som väldigt mycket är sant i andra marknader än i Norden medan den nordiska fungerar som jag beskriver ovan.

Yes, små enmans företag betalar säkert runt 3%, medan 99% av volymen (inte andelen butiker) betalar betydligt lägre och de mer kända butikerna får betalt (vilka står för majoriteten av volymen av svensk e-handel).

Pengarna bokförs som tex marknadsföring men är i praktiken en påse pengar som e-handlare kan göra vad de vill med.



Och du har rätt att Klarna har försökt justera detta för att öka lönsamheten, med resultatet att handlarna byter till likvärdiga faktura lösningar så som Qliro
 
Spännande med så många ex-Klarnauter!



Jag har inte så mycket att tillföra mer än klippet med Niklas Adalberth troligen fortfarande får Sebastian att vakna kallsvettig (och rasande) mitt i natten, samt att min personliga uppfattning är att Klarna inte är tillnärmelsevis så ondskefullt bolag som många verkar tro eller tycka. Men det är få svenska bolag som väcker känslor som Klarna!
 
Brandforce skrev:Spännande med så många ex-Klarnauter!Jag har inte så mycket att tillföra mer än klippet med Niklas Adalberth troligen fortfarande får Sebastian att vakna kallsvettig (och rasande) mitt i natten, samt att min personliga uppfattning är att Klarna inte är tillnärmelsevis så ondskefullt bolag som många verkar tro eller tycka. Men det är få svenska bolag som väcker känslor som Klarna!Klicka för att utvidga...
Click to expand...
Håller helt med, lite märkligt att Klarna växer starka känslor men att kortkreditbolag tar hutlösa avgifter på kredit är i sin ordning
 
jimmy_h skrev:i och med att jag jobbat på klarna med just dessa delar så vågar jag påstå att det du delar är en generell vy som väldigt mycket är sant i andra marknader än i Norden medan den nordiska fungerar som jag beskriver ovan.Yes, små enmans företag betalar säkert runt 3%, medan 99% av volymen (inte andelen butiker) betalar betydligt lägre och de mer kända butikerna får betalt (vilka står för majoriteten av volymen av svensk e-handel).Pengarna bokförs som tex marknadsföring men är i praktiken en påse pengar som e-handlare kan göra vad de vill med.Och du har rätt att Klarna har försökt justera detta för att öka lönsamheten, med resultatet att handlarna byter till likvärdiga faktura lösningar så som QliroKlicka för att utvidga...
Click to expand...
Tack för informationen om hur det är i Sverige/Norden, det visste jag faktiskt inte. Jag satt med många deals i kreditkommittén och det jag märkte på senare tid var att man skiftade mot lönsamhet och drog ner på marketing spend rejält. Men kanske stämmer att man förlorade företag då.



Dock så tror jag det inte spelade så större roll i och med riktningen mot PSPs.



Instämmer med er ovan angående de starka känslorna mot Klarna. Mycket har väl att göra med att företaget är inhemskt och har mer fokus på sig. Speciellt när det gäller hantering av dispyter (medan andra kreditkort har flera led som hanterar dispyter och oftast "okända" spelare bakom det som t.ex. Adyen, Nets, Bambora etc).
 
jimmy_h skrev:Håller helt med, lite märkligt att Klarna växer starka känslor men att kortkreditbolag tar hutlösa avgifter på kredit är i sin ordningKlicka för att utvidga...
Click to expand...
Kreditkort kräver en aktiv ansökan. Klarna-krediten får man på köpet, marknadsföringen är inriktad på att det är ett säkrare alternativ när man handlar online.
 
jimmy_h skrev:Håller helt med, lite märkligt att Klarna växer starka känslor men att kortkreditbolag tar hutlösa avgifter på kredit är i sin ordningKlicka för att utvidga...
Click to expand...
Kreditkortsbolag gör ändå kreditkollar, och tjänar pengar på individer som (oftast) har koll på sina finanser. Kreditkorten tar ut en hög ränta ja, men du godkänner den när du ansöker kredit och när du medvetet använder deras kort. Den fasta avgiften på kortet? Den vet du i förväg.

Oftast får du nåt även i utbyte mot att du använder kortet; försäkringar, cashback, extra konsumentskydd, flygpoäng.



Klarna... gör det så lätt som möjligt för nästan vem som helst att ta kredit och hoppas att folk glömmer eller inte kan betala (eller gör det svårt att betala i vissa fall) i hopp om att tjäna flerdubbelt om kreditkortsbolagens räntor i form av "förseningsavgifter" oberoende av hur stor skulden är. 150kr på en pizza för det är två dagar till löning? Det blir snabbt flera hundra kronor ifall du missar betalningen. Vill du betala? "Ladda ner vår app".



Dessa är inte likadana.

Klarna är SMS-lån i en Tiger of Sweden-kostym. Kan de ändra sig? Ja, men lite plattityder om "moraliska" debitkort är svagt. Den hårda kärnan är kvar.
 
margincallingbadger skrev:Det handlar endast om dem absolut största handlarna , och det har man dragit tillbaka på rejält i samband med skiftet från tillväxt till lönsamhet. Och det var ju faktiskt "marknadsföring" som erbjöds, inte så att butikerna fick pengarna i ett bankkonto som kunde användas till vad som. Marknadsföring är till fördel för butiken men också Klarna. Jag vågar påstå att många företag har markandsföringsbudgetar.Dessutom är Klarnas take rate mycket högre än så, 2.8% tror jag det låg på i senaste rapporten. Mycket högre än det 1% du nämner. Detta påvisar ju att även om det du skrev ovan stämmer så utgör det inte en så stor del alls.Faktumet kvarstår ju att konsumentledet inte subventionernar något då det inte är lönsamt än pga. kreditförlusterna.Klicka för att utvidga...
Click to expand...
Take-raten är väl dock betydligt just pga att man expanderar i USA där möjligheterna för högre take-rate inte på samma sätt är begränsade av EU-lagstiftning? IC är begränsade till 0.2% (debet) och 0.3% (kredit), medan de i USA snittar på närmare 2% (fattar att deras take-rate inte är kort-beroende, men däremot har man i USA pga konkurrensen större möjligheter att ta en högre take-rate)
 
Nu är det några år sedan, men när jag var tvungen att lägga till Klarna i betalmixen fick vi betala 5% för det nöjet. Dibs låg en bra bit under 1% på de flesta kort och Autogiro och e-faktura var nästan lika billiga. 5% bort från marginalen bara på betallösningen var så klart dyrare än alla andra betalsätt inklusive ev. kundförluster. Men som sagt, vi fick ju in kunder som egentligen inte kunde betala för sig och som churnade efter någon månad. Så inflödet av nykund såg bra ut och det gav 94% av intäkten en riktigt kund hade gett och det tog alltid 1-3 månader för att kunden skulle hinna churna så volymerna såg bra ut.



Sedan efter att klarna drivit kunderna till inkasso kom de så klart aldrig tillbaka, så den totala effekten var att vi betalade 5% av extremt tillfälliga intäkter för att långsiktigt minska vår pool av potentiella kunder.



Så allt beror på vad man värderar. Är website conversion rate viktig, är klarna toppen för handlaren.
 
mbglo skrev:Take-raten är väl dock betydligt just pga att man expanderar i USA där möjligheterna för högre take-rate inte på samma sätt är begränsade av EU-lagstiftning? IC är begränsade till 0.2% (debet) och 0.3% (kredit), medan de i USA snittar på närmare 2% (fattar att deras take-rate inte är kort-beroende, men däremot har man i USA pga konkurrensen större möjligheter att ta en högre take-rate)Klicka för att utvidga...
Click to expand...
Vad betyder exempelvis IC och take-rate?
 
IC ska nog vara "interchange fee" dvs det som kreditkortsutgivaren tjänar på varje transaktion. Och som inom EU är begränsat till 0,2-0,3%. 'Take' ska väl då vara det motsvarande, dvs vad Klarna skär emellan med i varje transaktion.



Dvs när medarbetarna ovan säger att 'take' i snitt är 2,8% så berättar de alltså att de tar i snitt 10x mer betalt för en klarna-transaktion än vad en bank som utfärdar ett kreditkort gör.

När klarna sedan som bank ser till att ta in pengarna via autogiro till andra banker så har de i praktiken en noll-kostnad för att själva få betalt och tar alltså 10x mer betalt av handlaren för den tjänsten. Sedan verkar det som att de skickar tillbaka lite av de pengar till vissa handlare och kallar det köp av marknadsföring?
 
IC är interchange fee som nämnt ovan.

Take rate är vad bolaget tjänar i snitt på sina totala transaktioner. Dvs, alla transaktionsvolymer som hanterats av Klarna, så har man i snitt tjänat 2.8%. Detta är dock i linje med industrin i övrigt. Adyen, Paypal, Stripe, Worldline, Worldpay etc ligger alla därkring.
 
2. Hur konverteras cashback till flygpoäng?



Antalet flygpoäng du tjänar beror på vilket flygbolag du samlar poäng hos. Varje flygbolag har sin egen omvandlingskurs, som avgör hur många poäng du får per köp. Poängkurserna sätts av våra flygbolagspartners och kan variera något över tid på grund av dagliga valutakursförändringar.



Du behöver inte göra något – dina poäng beräknas alltid automatiskt enligt den aktuella kursen. Från och med idag kan du omvandla din cashback enligt följande kurser:



SAS EuroBonus

17,65 poäng per 100 SEK (stabil)

Spenn

15 Spenn per 100 SEK

Finnair Plus (Avios)

Dessa kurser fluktuerar med USD-växelkursen.

14,5 Avios per 100 SEK (fluktuerar med USD)






https://www.klarna.com/se/medlemskap/#premium-se





Man får väl förutsätta att det är per spenderad 100kr med kortet och inte en växlingskurs på intjänad cashback - isf är det extremt dåligt.

1% cashback på spenderad summa med Premium medlemskapet är ju ex 1kr per 100kr spenderat, då krävs det 10000kr i spend för att få 17,65 eurobonuspoäng.
 
Doctor-X skrev:Man får väl förutsätta att det är per spenderad 100kr med kortet och inte en växlingskurs på intjänad cashback - isf är det extremt dåligt.1% cashback på spenderad summa med Premium medlemskapet är ju ex 1kr per 100kr spenderat, då krävs det 10000kr i spend för att få 17,65 eurobonuspoäng.Klicka för att utvidga...
Click to expand...
Det kan man ju förutsätta men frågan är om det är 0,5%, 1% eller 1,5% cashback de räknat på.
 
Doctor-X skrev:2. Hur konverteras cashback till flygpoäng?Antalet flygpoäng du tjänar beror på vilket flygbolag du samlar poäng hos. Varje flygbolag har sin egen omvandlingskurs, som avgör hur många poäng du får per köp. Poängkurserna sätts av våra flygbolagspartners och kan variera något över tid på grund av dagliga valutakursförändringar.Du behöver inte göra något – dina poäng beräknas alltid automatiskt enligt den aktuella kursen. Från och med idag kan du omvandla din cashback enligt följande kurser:SAS EuroBonus17,65 poäng per 100 SEK (stabil)Spenn15 Spenn per 100 SEKFinnair Plus (Avios)Dessa kurser fluktuerar med USD-växelkursen.14,5 Avios per 100 SEK (fluktuerar med USD)https://www.klarna.com/se/medlemskap/#premium-seMan får väl förutsätta att det är per spenderad 100kr med kortet och inte en växlingskurs på intjänad cashback - isf är det extremt dåligt.1% cashback på spenderad summa med Premium medlemskapet är ju ex 1kr per 100kr spenderat, då krävs det 10000kr i spend för att få 17,65 eurobonuspoäng.Klicka för att utvidga...
Click to expand...
Står samma intjäning oavsett vilket kort/paket man väljer, trots att procentsatsen för cashback på de olika korten/paketen. Därför tolkade jag det som att du får dessa växlingskurser när du växlar din cashback men frågan är om det verkligen kan vara så dålig intjäning.



Jag avstår dock klarna av andra orsaker så det blir oavsett inte aktuellt för min del även om det såklart är bra med fler alternativ och ökad konkurrens.
 
Doctor-X skrev:Man får väl förutsätta att det är per spenderad 100kr med kortet och inte en växlingskurs på intjänad cashback - isf är det extremt dåligt.1% cashback på spenderad summa med Premium medlemskapet är ju ex 1kr per 100kr spenderat, då krävs det 10000kr i spend för att få 17,65 eurobonuspoäng.Klicka för att utvidga...
Click to expand...
Det är riktigt deppigt om detta stämmer. Valde själv att säga upp mitt Amex Elite idag (blir väl ett nytt om 12 månader) och hade verkligen hoppats att Klarna skulle vara ett decent alternativ.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top