Resenären
Medlem
I samband med resor brukar det alltid bli något man sparar, som kan vara bra att ha senare.
Så är åtminstone tanken.
Ofta ligger materialet och skräpar i någon låda och slängs efter ett tag. Men ibland sparas det längre.
Det senare skedde för ett tag sedan. I "USA-påsen" fanns det följande material:
Jag drog mig då tillminnes en resa som gick följande sträcka:
Stockholm-New York-Detroit-Minneapolis, här besöktes släktingar och en vecka senare, -Chicago-Las Vegas-Los Angeles-Honolulu.
Det var på det senare, som ovanstående broschyr delades ut. Det är mao United Airlines Royal Hawaiian och menykortet. Mycket bjöds det på:
Jag utgår från att det var i ekonomiklass, som resan skedde. Jag hade ännu inte kommit underfund med att det fanns affärsklass...
På den tiden jobbade jag på amerikanska ITT, som också ägde Sheraton hotellen. Som anställd var man berättigad till 50 % rabatt på valfritt Sheraton Hotell! Ett intyg från personalavdelningen, som intygade min anställning skickades till det aktuella hotellet och vid lediga rum, så blev det klartecken. Valet föll på Sheraton Waikiki, där vi bodde i 10 dagar. Enda kvarvarande minnesobjekt är:
Det märks tydligt vilket land som huvudantalet besökare kommer ifrån:
God drinkar var det och alla provades.
Detta var, för 'ett tag sedan' - 1980.
Nu kom det att dröja 14 år innan nästa resa skedde till USA:
Som synes var vistelsen över nationaldagen, dvs 4 juli och det är alltid en extra upplevelse.
Ytterligare en detalj jag brukar spara är hotellräkningen. Alltid intressant att se vad rummen kostade en gång.
Så är åtminstone tanken.
Ofta ligger materialet och skräpar i någon låda och slängs efter ett tag. Men ibland sparas det längre.
Det senare skedde för ett tag sedan. I "USA-påsen" fanns det följande material:
Jag drog mig då tillminnes en resa som gick följande sträcka:
Stockholm-New York-Detroit-Minneapolis, här besöktes släktingar och en vecka senare, -Chicago-Las Vegas-Los Angeles-Honolulu.
Det var på det senare, som ovanstående broschyr delades ut. Det är mao United Airlines Royal Hawaiian och menykortet. Mycket bjöds det på:
Jag utgår från att det var i ekonomiklass, som resan skedde. Jag hade ännu inte kommit underfund med att det fanns affärsklass...
På den tiden jobbade jag på amerikanska ITT, som också ägde Sheraton hotellen. Som anställd var man berättigad till 50 % rabatt på valfritt Sheraton Hotell! Ett intyg från personalavdelningen, som intygade min anställning skickades till det aktuella hotellet och vid lediga rum, så blev det klartecken. Valet föll på Sheraton Waikiki, där vi bodde i 10 dagar. Enda kvarvarande minnesobjekt är:
Det märks tydligt vilket land som huvudantalet besökare kommer ifrån:
God drinkar var det och alla provades.
Detta var, för 'ett tag sedan' - 1980.
Nu kom det att dröja 14 år innan nästa resa skedde till USA:
Som synes var vistelsen över nationaldagen, dvs 4 juli och det är alltid en extra upplevelse.
Ytterligare en detalj jag brukar spara är hotellräkningen. Alltid intressant att se vad rummen kostade en gång.