Jonas C
Medlem
Bilderna i denna reserapport är tagna med min nyinköpta Nikon D610 med 28mm f/1.8 objektiv och iPhone 5S.
Introduktion
Få städer är lika intressanta och fascinerande som Tokyo – En av mina absoluta favoritstäder i världen. En resa till Tokyo kräver ett syfte och mål, då man annars riskerar att bli uttråkad efter bara några dagar. Detta är en läxa som jag har lärt mig vid mina två tidigare besök, som på många sätt kan likställas med vad en vanlig turist ser och gör i staden. Tokyo är en stad som bäst utforskas på djupet, och med ett tydligt mål på vad man vill utforska så kan man med lätthet spendera veckor utan att bli uttråkad. Tokyo är enligt många utsedd till en av världens bästa matstäder, och mitt mål för denna resa var att göra en djupdykning i vad staden har att erbjuda i matväg. Detta gäller givetvis inte bara utforskandet av någon av stadens 400 Michelin restauranger, men även gatukök, såväl som en och annan undangömd pärla.
Flygresan bokades i SAS Business Class, där jag hade turen att hitta bonusplatser på datum som sträckte sig över jul och nyårshelgen. Att hitta ett lämpligt boende visade sig vara desto svårare då många av hotellen var fullbokade över jul och nyårshelgen, och de få hotell med lediga rum sålde dessa för skamlösa överpriser. Valet på boende föll därför på AirBnB där jag hittade ett rimligt prissatt gästrum i en lägenhet vid utkanten av Tokyo. Läget visade sig inte vara något problem då centrala Tokyo kunde näs på 10 minuter med tunnelbana, där många av avgångarna gick som expresståg.
Måndag 22 December 2014
Det är en kall och ruggig morgon när jag lämnar huset utanför Västerås för den korta promenaden till centralstationen. Då SJ under inga omständigheter kan litas på under vintern så föll valet av transportmedel på Swebus, som trots den något höga prislappen erbjuder en 98-procentig punktlighetsstatistik vilket även på vintern innebar att ankomst skedde enligt tidtabell. Jag anländer till avgångshallen på Arlanda Terminal 5 strax efter klockan åtta på måndagsmorgonen, och då julsemestern var i full gång så var avgångshallen fullpackad med folk. Då jag endast reste med handbagage och Passbook boardingkort kunde jag med lätthet gå till Fasttrack säkerhetskontrollen. Då SAS EuroBonus Silvermedlemmar sedan en vecka tillbaka gavs möjlighet att använda Fasttrack så hade en lång kö bildats, men tack och lov flöt denna på snabbt. Därefter bar det som vanligt av till SAS Gold Lounge för lite frukost i väntan på flyget.
Business Loungen var i det närmaste fullsatt med Silvermedlemmar och tillhörande familjer, medan Gold Lounge var folktom. Grötfrukosten intogs på min vanliga plats vid marmorbordet, där jag fick sällskap av @NotRyan som var påväg på äventyr i Asien. Efter en trevlig pratstund och mättande frukost var det dags att säga adjö och röra sig mot gaten.
Rågmackor, havregrynsgröt, apelsinjuice och kaffe till frukost.
SAS Flight SK1419 Stockholm – Köpenhamn
Avgång: 10.00
Ankomst: 11.10
Flygtid: 1h 10m
Säte & Klass: 2A>3B SAS Plus
Flygplanstyp: Boeing 737-800
Gaten var i det närmaste fullsatt och i typisk SAS-manér erbjöds ingen form av prioriterad ombordstigning för SAS Plus eller statuspassagerare, vilket för övrigt kan kännas logiskt med tanke på den höga andelen statuspassagerare på dessa flygningar. Väl ombord noterar jag att flygplanet saknar rad 1 på vänster sida, vilket gjorde det väldigt trångt då väggen saknade utskärning för benen. En stund in i ombordstigning sätter sig en ung flicka i mittensätet, med mamman på raden bakom. Att låta en ung flicka sitta ensam mellan två främmande snubbar kändes inte helt rätt, så jag erbjöd att byta sittplats med mamman vilket uppskattades starkt. Detta innebar förstås att jag tvingades byta till ett mittensäte, men det var en kompromiss jag var villig att ta för att slippa trängas på första raden. Bortsett från dagens goda gärning var detta en högst omärkvärdig flygning som passerade väldigt snabbt.
Trångt i mittensätet, men jag uppskattar benutrymmet…
SAS servicekoncept i PLUS inom Skandinavien är inte mycket att hurra för, och då jag fortfarande var mätt från frukost så nöjde jag mig med två smoothie och en flaska vatten. Ankomst i Köpenhamn skedde enligt tidtabell och på väg ut från flygplanet passade mamman på att tacka mig en extra gång.
Serveringen på denna flygning bestod av två Froosh smoothie och en flaska vatten.
SAS Gold Lounge Kastrup
Efter en kort promenad genom ett fullsatt Kastrup anländer jag till SAS Lounge komplex, där ordinarie entrén har öppnat efter den omfattande renoveringen som pågick under mitt senaste besök. Vid receptionen insisterar värdinnan i att knappa in mitt Turkish Airlines kort i systemet innan jag gavs tillträde till Guld Loungen, något som man tidigare sällan har reagerat på då det oftast räcker med att vifta med kortet. Förklaringen till detta var att man ville debitera Turkish för ett lounge besök, vilket jag tyckte var lite konstigt med tanke på att jag redan hade en Business biljett… Jag passar även på att be om en Cabana, där jag fick lämna ifrån mitt guldkort i utbyte mot en nyckel.
Loungen var i det närmaste folktom denna förmiddag, medan nedervåningen såg betydligt fullare ut. Då jag inte hunnit få en ordentlig natts sömn, så passar jag på att ta en tupplur i Cabanan.
Min Cabana i SAS Gold Lounge på Kastrup.
Efter en skön tvåtimmars tupplur, ägnar jag återstående tid åt at surfa på internet, och dricka te. Maten som erbjöds idag var bortom all kritik, och jag får nästan intrycket av att maten i denna lounge bara blir sämre och sämre. Denna eftermiddag bjöds det på någon form av sill, potatissallad och överstekta korvar badandes i flott. Då en ordentlig middag väntade ombord på flygplanet så avstod jag från att ta del av maten, och nöjde mig istället med en skål ris a la mandel som för ovanlighetens skull serverades.
IKEA sofforna har ännu inte försvunnit från Loungen i Köpenhamn, vilket jag uppskattar då dessa är betydligt bekvämare än de nya fåtöljerna.
Intressant lektyr från bokhyllan.
Strax innan klockan tre på eftermiddagen bestämmer jag mig för att lämna loungen och röra mig bort mot passkontrollen för vidare färd till Gate C32. Passkontrollen var överraskande nog folktom och jag tar mig igenom på mindre än en minut.
SAS Flight SK983 Köpenhamn – Tokyo
Avgång: 15.45
Ankomst: 10.40
Flygtid: 10h 55m
Säte & Klass: 2H SAS Business
Flygplanstyp: Airbus A340-300
Gaterna i C-Piren på Kastrup har ett något udda upplägg där man scannar boardingkortet och kontrollerar pass innan man ges tillträde till gaten. Övervägande delen av passageraran har redan hunnit göra sig hemmastadda vid gaten när jag dyker upp, men jag lyckas snabbt hitta en sittplats nära gate podiet. Större delen av passagerarna på denna flygning var japaner, vilket innebar en snabb och civiliserad ombordstigningsprocess. Prioriterad ombordstigning gavs för passagerare i Business Class och Star Alliance Guldmedlemmar, som överraskande nog efterlevdes till punkt och pricka.
Jag steg ombord flygplanet som tredje person genom dörr 2L där jag genast hälsades välkommen av den danske kabinchefen. Efter en snabb titt på boardingkortet tog jag den eftertraktade vänstersvängen till min sittplats 2H i den främre Business Class kabinen.
Den främre Business Class kabinen på SAS Airbus A340-300.
SAS Business Class på Airbus A340-300 består av 46 stolar indelade på två sektioner. Huvudsektionen belägen mellan dörr 1L och 2L består av 34 stolar på sex rader i en 2-2-2 konfiguration, medan den mindre sektionen belägen efter dörr 2L består av 12 stolar på två rader. Den nuvarande Business Class stolen av angle-flat typ har funnits i bruk sedan ett decennium tillbaka och trots den något föråldrade hårdvaran så var kabinen i mycket rent och fräscht skick.
SAS nuvarande Business Class stol, plats 2H.
Den nuvarande stolen kritiseras ofta som obekväm och icke-ergonomisk, vilket jag personligen aldrig har upplevt. Stolen må visserligen inte fällas helt platt i sängläget, men i lounge läget upplever jag stolen som betydligt mer bekväm än de nyare varianten av stolar hos exempelvis SWISS och Turkish Airlines.
Kort efter att handbagaget är undanstuvat i hatthyllan och jag gjort mig bekväm, dröjer det inte länge innan jackan hängs undan och Champagnen är serverad. SAS återinförde nyligen Champagne innan start efter en våg av klagomål från kunder, och då jag personligen kan klara mig utan Champagne på marken så höjer det kvalitetskänslan markant på produkten.
Välkomstdryck i form av ett glas Henriot Champagne av årgång 2007.
Kabinbesättningen på denna flygning bestod till största del av danskar, med undantag för en japansk steward som arbetade på min sida av kabinen. Mina erfarenheter av SAS danska besättningar har varit långt ifrån de bästa, då jag under åren har råkat ut för en del otrevliga incidenter ombord. Tack och lov levde denna besättning inte upp till den stereotypa skräckbilden, då alla var mycket tillmötesgående och trevliga, där det inte snålades med leenden. På flygningar till och från Japan har SAS minst en japansk besättningsmedlem i kabinen, vilket gav en något annorlunda service än den man är van vid.
Ombordstigningen avslutas i samma ögonblick som Champagneglaset är uppdrucket och enligt vår svenske kapten fanns det 211 passagerare ombord på dagens flygning. I Business Class kabinen var endast en tredjedel av stolarna upptagna, medan PLUS och GO kabinerna var fullsatta. På grund av en trasig lastdörr blir vi stående en halvtimme på marken innan vi gavs klartecken för avgång. Cargo är tydligen en av SAS främsta intäktskällor på long haul, vilket bör kompensera för den låga beläggningen i Business.
Avgång sker i solnedgången där vi passerar rakt över centrala Malmö, för vidare färd österut mot Baltikum och Ryssland. Skylten för säkerhetsbältet släcks en kvart in i flygningen och jag springer snabbt in på toaletten för att byta om till min EVA Air pyjamas. Serveringen påbörjas drygt en halvtimme in i flygningen med utdelning av bordsdukar och för-drink. Valet av dryck föll givetvis på Champagne som serverades med ett glas stillvatten och en påse nötmix.
Middagen inleds med ett glas Champagne och en påse nötter.
Tillskillnad från ett visst dysfunktionellt turkiskt flygbolag lyckas SAS servera Champagnen väl kyld, vilket kan betraktas som ett måste när man serveras årgångs Champagne av den finare sorten. SAS ingår sedan flera år tillbaka i ett ingående förhållande med Champagnehuset Henriot, och som ett resultat är SAS Business ett av få ställen där man kan avnjuta 2007 års årgång. Torr och brödig, med fruktiga inslag av citrus… Överlag en mycket njutbar Champagne.
I väntan på förrätten passar jag på att läsa igenom vinlistan, som är komponerad av den kände sommelieren Ozz Clarke. Bortsett från Champagnen och dessertvinet Sauternes så serveras SAS enbart viner från den nya världen. Personligen är jag mer förtjust i viner från dem gamla världen där en god Chablis är att föredra över Champagne, men då jag noterade att en Pinot Noir fanns med på listan, så valde jag att prova den till varmrätten.
Förrätten serveras halvvägs igenom det första Champagneglaset och på denna flygning serverades rökt rådjurssadel, frissésallad, lingon och yoghurtdressing, syltad lök, samt inlagd gurka. Till denna serverades en grönsallad med riven daikon, balsamico dressing och nybakat bröd.
Förrättsbricka med salladsskål och brödtallrik.
Faktumet att SAS väljer att servera en Skandinavisk inspirerad meny ombord på sina flygningar från Skandinavien är något som uppskattas starkt, då detta är en matkultur som enligt mig bör tas tillvara på mer väl. Rådjurssadeln var mycket smakrik, mör och med en tydlig viltsmak. Sötheten hos de syltade grönsakerna kompletterade köttet mycket väl, såväl som syrligheten i yoghurtdressingen. Det bästa med måltiden må dock ha varit brödet som överlägset var det bästa bröd jag någonsin fått serverat ombord på ett flygplan. SAS hävdade själva i en artikel i ombordmagasinet Scandinavian Traveler att det fetischeras mycket med bröd, vilket synnerligen märks när man lyckas servera en skiva rustikt lantbröd som om det nästan kommit direkt ut ur ugnen. Det konsumerades för ovanlighetens skull stora mängder bröd under denna måltid av just detta skäl.
Efter en påfyllning av Champagneglaset var det dags för varmrätten, där valet i linje med det skandinaviska temat föll på rensteken.
Varmrätt bestående av renstek med klyftpotatis, brysselkål, tranbär, morötter och rödvinssås.
I dessa juletider kan jag av ren gissning tänka mig att SAS avstår från att servera renkött på flygningar till USA, med tanke på amerikanernas näst intill tabubelagda betingning mot att äta renkött. Jag brukar i normala fall avstå från att beställa rött kött ombord på flygplan, men då SAS oftast tillagar sina kötträtter indränkta i sås så valde jag att göra ett undantag denna gång. Renköttet var mycket mört och smakrikt, grönsakerna väl tillagade och potatisarna mjuka. Rödvinssåsen må dock ha varit något smaklös, men sötheten från tranbären hjälpte till att lyfta maträtten. Överlag var detta en mycket god varmrätt…
Pinot Noir vinet som valdes till varmrätten föll mig tyvärr inte i smaken då det inte hade den lätta och fruktiga smak som man normalt förväntar sig av en Pinot Noir. Vinet hade starka inslag av ek, kaffe och läder vilket i min mening inte gjorde det speciellt lämpat för varmrätten. Valet av dryck föll istället på Champagnen som tycks passa utmärkt till nästan vad som helst.
Efter att brickorna plockats undan var det dags för efterrättsservering bestående av ost, dessert, glass och frukt. Ostarna som erbjöds var Comté (eftertraktad fransk ost gjord på opastöriserad mjölk. Olaglig i USA) och Tomme De Montage, dessa serverades med en jordgubb och fikonmarmelad. Till dessert serverades en aprikospaj med vaniljkvark, samt chokladglass från Valrhona.
Ost, grönt te och chokladglass fick inleda dessertserveringen.
Det kraftiga rödvinet passade utmärkt till de vällagrade franska ostarna, vars kraftiga smak kompletterade vinet mycket väl. Marmeladen hjälpte givetvis till att lyfta smaken från ostarna och jag avstod därmed från ett dessertvin då sötheten annars hade blivit för stark. Chokladglassen från Valrhona hade en len och tydlig chokladsmak, om än var den kanske något tunn i konsistensen.
Ostarna och glassen var inte tillräckligt för att stilla mitt dessertbehov, så jag bestämde mig för att prova aprikospajen och ett glas Sauternes vilket den japanske stewarden genast försåg mig med.
Middagen rundas av med en bit aprikospaj och ett glas Sauternes.
SAS är ett av få flygbolag som serverar detta eftertraktade dessertvin på regelbunden basis, vars färg smak näst intill kan likställas med att dricka flytande guld. Vinet serverades lätt kylt och hade tydliga inslag av honung och persika. Sötheten var nästan för stark för att vinet skulle passa med desserten, så jag valde istället att avnjuta dessa separat. Aprikospajen vad även denna mycket god, där syrligheten från vaniljkvarken hjälpte till att tona ner delar av sötheten.
Middagsserveringen avslutas drygt två timmar in i flygningen, i höjd med att vi passerat Moskva. Mätt och belåten fäller jag ner stolen i sängläge för en skön tretimmars tupplur. Då avgångstiden från Köpenhamn var för tidig så hade jag svårigheter att somna om, och då filmutbudet inte såg speciellt lockande ut så spenderades återstående delen av flygningen åt att filosofera, dricka Champagne och beskåda gryningen över det vackra sibiriska vinterlandskapet.
Med nittio minuter kvar av flygningen tänds lamporna i kabinen och frukostserveringen påbörjas. Till frukost på Asienlinjerna erbjuder SAS ett bufféliknande upplägg där all servering av varmrätt sker från en vagn, där man kan välja vilka frukosträtter man vill ha på sin tallrik. Varmrätterna som erbjöds denna morgon var crepes med champinjoner, Quiche med ägg och purjolök, stekt bacon, potatis och korv. På frukostbrickan fanns även en tallrik med kallskuret, yoghurt med müsli, en fruktskål, smör, marmelad, samt nybakade bröd och croissanter.
En mycket generös och mättande frukost i SAS Business.
Jag är i normala fall ingen större fanatiker av frukostar ombord på flygplan då dessa i de flesta fall kan likställas med en trist och smaklös omelett. Frukosten i SAS Business var däremot utan tvekan en av de bästa frukostar jag någonsin fått ombord på ett flygplan, då mängden mat och variationen av rätter är näst intill oöverträffbar i förhållande till vad andra flygbolag erbjuder. Pannkakorna var sensationellt goda och baconet perfekt stekt, samt utan att vara översaltat. Varmrätterna nog var tillräckliga för att göra mig mätt, men då jag inte ville låta maten gå tillspillo så tvingade jag i mig resten av maten på brickan. Mina medpassagerare var redan färdiga med sin frukost, medan jag knappt ens kommit halvvägs. Frukosten avrundades med en kopp illy Espresso, innan det var dags att göra sig redo för landning med en uppfräschning och klädombyte.
På inflygning mot Tokyo Narita.
Jackan plockades fram en kvart innan landning.
Inflygningen tog oss över utkanterna av Tokyo och Stillahavskusten innan kapten gjorde en mjuk landning på Tokyo Narita International Airport. Trots förseningen från Köpenhamn anländer vi en kvart innan ordinarie tidtabell och vi blir stående en stund i väntan på att gaten skulle bli ledig. För Business Class passagerare skedde avstigningen från dörr 1L och med ifyllda blanketter kunde jag som tredje passagerare snabbt röra mig mot passkontrollen. Då Japan tillhör den civiliserade världen tog det mindre än en minut att ta sig igenom passkontrollen, och då jag endast reste med handbagage kunde jag snabbt ta mig förbi tullen och ut i ankomsthallen.
Då Japan inte har samma liberala attityd mot betalkort som här i Sverige, beslutade jag mig för att ta ut all resevaluta från en bankomat då flygplatsens bankomater är några av de få som accepterar utländska kort. Därefter stannade jag snabbt förbi Kei’Sei Bus disken för att plocka några tunnelbanekort, innan det snabbt bar av mot Narita Express in till centrala Tokyo. Total tid från flygplansdörr till tåg var 25 minuter vilket är min överlägset bästa tid på Narita. Tågresan in till centrala Tokyo tog drygt en timme och därefter följde ett kort byte till tunnelbanan mot lägenheten där jag var framme strax efter klockan tolv på dagen. Då värdarna var bortresta över julhelgen så låg nyckeln i brevlådan, och jag kunde med lätthet göra mig tillrätta i vad som skulle bli mitt hem under de kommande elva dagarna.
Introduktion
Få städer är lika intressanta och fascinerande som Tokyo – En av mina absoluta favoritstäder i världen. En resa till Tokyo kräver ett syfte och mål, då man annars riskerar att bli uttråkad efter bara några dagar. Detta är en läxa som jag har lärt mig vid mina två tidigare besök, som på många sätt kan likställas med vad en vanlig turist ser och gör i staden. Tokyo är en stad som bäst utforskas på djupet, och med ett tydligt mål på vad man vill utforska så kan man med lätthet spendera veckor utan att bli uttråkad. Tokyo är enligt många utsedd till en av världens bästa matstäder, och mitt mål för denna resa var att göra en djupdykning i vad staden har att erbjuda i matväg. Detta gäller givetvis inte bara utforskandet av någon av stadens 400 Michelin restauranger, men även gatukök, såväl som en och annan undangömd pärla.
Flygresan bokades i SAS Business Class, där jag hade turen att hitta bonusplatser på datum som sträckte sig över jul och nyårshelgen. Att hitta ett lämpligt boende visade sig vara desto svårare då många av hotellen var fullbokade över jul och nyårshelgen, och de få hotell med lediga rum sålde dessa för skamlösa överpriser. Valet på boende föll därför på AirBnB där jag hittade ett rimligt prissatt gästrum i en lägenhet vid utkanten av Tokyo. Läget visade sig inte vara något problem då centrala Tokyo kunde näs på 10 minuter med tunnelbana, där många av avgångarna gick som expresståg.
Måndag 22 December 2014
Det är en kall och ruggig morgon när jag lämnar huset utanför Västerås för den korta promenaden till centralstationen. Då SJ under inga omständigheter kan litas på under vintern så föll valet av transportmedel på Swebus, som trots den något höga prislappen erbjuder en 98-procentig punktlighetsstatistik vilket även på vintern innebar att ankomst skedde enligt tidtabell. Jag anländer till avgångshallen på Arlanda Terminal 5 strax efter klockan åtta på måndagsmorgonen, och då julsemestern var i full gång så var avgångshallen fullpackad med folk. Då jag endast reste med handbagage och Passbook boardingkort kunde jag med lätthet gå till Fasttrack säkerhetskontrollen. Då SAS EuroBonus Silvermedlemmar sedan en vecka tillbaka gavs möjlighet att använda Fasttrack så hade en lång kö bildats, men tack och lov flöt denna på snabbt. Därefter bar det som vanligt av till SAS Gold Lounge för lite frukost i väntan på flyget.
Business Loungen var i det närmaste fullsatt med Silvermedlemmar och tillhörande familjer, medan Gold Lounge var folktom. Grötfrukosten intogs på min vanliga plats vid marmorbordet, där jag fick sällskap av @NotRyan som var påväg på äventyr i Asien. Efter en trevlig pratstund och mättande frukost var det dags att säga adjö och röra sig mot gaten.
Rågmackor, havregrynsgröt, apelsinjuice och kaffe till frukost.
SAS Flight SK1419 Stockholm – Köpenhamn
Avgång: 10.00
Ankomst: 11.10
Flygtid: 1h 10m
Säte & Klass: 2A>3B SAS Plus
Flygplanstyp: Boeing 737-800
Gaten var i det närmaste fullsatt och i typisk SAS-manér erbjöds ingen form av prioriterad ombordstigning för SAS Plus eller statuspassagerare, vilket för övrigt kan kännas logiskt med tanke på den höga andelen statuspassagerare på dessa flygningar. Väl ombord noterar jag att flygplanet saknar rad 1 på vänster sida, vilket gjorde det väldigt trångt då väggen saknade utskärning för benen. En stund in i ombordstigning sätter sig en ung flicka i mittensätet, med mamman på raden bakom. Att låta en ung flicka sitta ensam mellan två främmande snubbar kändes inte helt rätt, så jag erbjöd att byta sittplats med mamman vilket uppskattades starkt. Detta innebar förstås att jag tvingades byta till ett mittensäte, men det var en kompromiss jag var villig att ta för att slippa trängas på första raden. Bortsett från dagens goda gärning var detta en högst omärkvärdig flygning som passerade väldigt snabbt.
Trångt i mittensätet, men jag uppskattar benutrymmet…
SAS servicekoncept i PLUS inom Skandinavien är inte mycket att hurra för, och då jag fortfarande var mätt från frukost så nöjde jag mig med två smoothie och en flaska vatten. Ankomst i Köpenhamn skedde enligt tidtabell och på väg ut från flygplanet passade mamman på att tacka mig en extra gång.
Serveringen på denna flygning bestod av två Froosh smoothie och en flaska vatten.
SAS Gold Lounge Kastrup
Efter en kort promenad genom ett fullsatt Kastrup anländer jag till SAS Lounge komplex, där ordinarie entrén har öppnat efter den omfattande renoveringen som pågick under mitt senaste besök. Vid receptionen insisterar värdinnan i att knappa in mitt Turkish Airlines kort i systemet innan jag gavs tillträde till Guld Loungen, något som man tidigare sällan har reagerat på då det oftast räcker med att vifta med kortet. Förklaringen till detta var att man ville debitera Turkish för ett lounge besök, vilket jag tyckte var lite konstigt med tanke på att jag redan hade en Business biljett… Jag passar även på att be om en Cabana, där jag fick lämna ifrån mitt guldkort i utbyte mot en nyckel.
Loungen var i det närmaste folktom denna förmiddag, medan nedervåningen såg betydligt fullare ut. Då jag inte hunnit få en ordentlig natts sömn, så passar jag på att ta en tupplur i Cabanan.
Min Cabana i SAS Gold Lounge på Kastrup.
Efter en skön tvåtimmars tupplur, ägnar jag återstående tid åt at surfa på internet, och dricka te. Maten som erbjöds idag var bortom all kritik, och jag får nästan intrycket av att maten i denna lounge bara blir sämre och sämre. Denna eftermiddag bjöds det på någon form av sill, potatissallad och överstekta korvar badandes i flott. Då en ordentlig middag väntade ombord på flygplanet så avstod jag från att ta del av maten, och nöjde mig istället med en skål ris a la mandel som för ovanlighetens skull serverades.
IKEA sofforna har ännu inte försvunnit från Loungen i Köpenhamn, vilket jag uppskattar då dessa är betydligt bekvämare än de nya fåtöljerna.
Intressant lektyr från bokhyllan.
Strax innan klockan tre på eftermiddagen bestämmer jag mig för att lämna loungen och röra mig bort mot passkontrollen för vidare färd till Gate C32. Passkontrollen var överraskande nog folktom och jag tar mig igenom på mindre än en minut.
SAS Flight SK983 Köpenhamn – Tokyo
Avgång: 15.45
Ankomst: 10.40
Flygtid: 10h 55m
Säte & Klass: 2H SAS Business
Flygplanstyp: Airbus A340-300
Gaterna i C-Piren på Kastrup har ett något udda upplägg där man scannar boardingkortet och kontrollerar pass innan man ges tillträde till gaten. Övervägande delen av passageraran har redan hunnit göra sig hemmastadda vid gaten när jag dyker upp, men jag lyckas snabbt hitta en sittplats nära gate podiet. Större delen av passagerarna på denna flygning var japaner, vilket innebar en snabb och civiliserad ombordstigningsprocess. Prioriterad ombordstigning gavs för passagerare i Business Class och Star Alliance Guldmedlemmar, som överraskande nog efterlevdes till punkt och pricka.
Jag steg ombord flygplanet som tredje person genom dörr 2L där jag genast hälsades välkommen av den danske kabinchefen. Efter en snabb titt på boardingkortet tog jag den eftertraktade vänstersvängen till min sittplats 2H i den främre Business Class kabinen.
Den främre Business Class kabinen på SAS Airbus A340-300.
SAS Business Class på Airbus A340-300 består av 46 stolar indelade på två sektioner. Huvudsektionen belägen mellan dörr 1L och 2L består av 34 stolar på sex rader i en 2-2-2 konfiguration, medan den mindre sektionen belägen efter dörr 2L består av 12 stolar på två rader. Den nuvarande Business Class stolen av angle-flat typ har funnits i bruk sedan ett decennium tillbaka och trots den något föråldrade hårdvaran så var kabinen i mycket rent och fräscht skick.
SAS nuvarande Business Class stol, plats 2H.
Den nuvarande stolen kritiseras ofta som obekväm och icke-ergonomisk, vilket jag personligen aldrig har upplevt. Stolen må visserligen inte fällas helt platt i sängläget, men i lounge läget upplever jag stolen som betydligt mer bekväm än de nyare varianten av stolar hos exempelvis SWISS och Turkish Airlines.
Kort efter att handbagaget är undanstuvat i hatthyllan och jag gjort mig bekväm, dröjer det inte länge innan jackan hängs undan och Champagnen är serverad. SAS återinförde nyligen Champagne innan start efter en våg av klagomål från kunder, och då jag personligen kan klara mig utan Champagne på marken så höjer det kvalitetskänslan markant på produkten.
Välkomstdryck i form av ett glas Henriot Champagne av årgång 2007.
Kabinbesättningen på denna flygning bestod till största del av danskar, med undantag för en japansk steward som arbetade på min sida av kabinen. Mina erfarenheter av SAS danska besättningar har varit långt ifrån de bästa, då jag under åren har råkat ut för en del otrevliga incidenter ombord. Tack och lov levde denna besättning inte upp till den stereotypa skräckbilden, då alla var mycket tillmötesgående och trevliga, där det inte snålades med leenden. På flygningar till och från Japan har SAS minst en japansk besättningsmedlem i kabinen, vilket gav en något annorlunda service än den man är van vid.
Ombordstigningen avslutas i samma ögonblick som Champagneglaset är uppdrucket och enligt vår svenske kapten fanns det 211 passagerare ombord på dagens flygning. I Business Class kabinen var endast en tredjedel av stolarna upptagna, medan PLUS och GO kabinerna var fullsatta. På grund av en trasig lastdörr blir vi stående en halvtimme på marken innan vi gavs klartecken för avgång. Cargo är tydligen en av SAS främsta intäktskällor på long haul, vilket bör kompensera för den låga beläggningen i Business.
Avgång sker i solnedgången där vi passerar rakt över centrala Malmö, för vidare färd österut mot Baltikum och Ryssland. Skylten för säkerhetsbältet släcks en kvart in i flygningen och jag springer snabbt in på toaletten för att byta om till min EVA Air pyjamas. Serveringen påbörjas drygt en halvtimme in i flygningen med utdelning av bordsdukar och för-drink. Valet av dryck föll givetvis på Champagne som serverades med ett glas stillvatten och en påse nötmix.
Middagen inleds med ett glas Champagne och en påse nötter.
Tillskillnad från ett visst dysfunktionellt turkiskt flygbolag lyckas SAS servera Champagnen väl kyld, vilket kan betraktas som ett måste när man serveras årgångs Champagne av den finare sorten. SAS ingår sedan flera år tillbaka i ett ingående förhållande med Champagnehuset Henriot, och som ett resultat är SAS Business ett av få ställen där man kan avnjuta 2007 års årgång. Torr och brödig, med fruktiga inslag av citrus… Överlag en mycket njutbar Champagne.
I väntan på förrätten passar jag på att läsa igenom vinlistan, som är komponerad av den kände sommelieren Ozz Clarke. Bortsett från Champagnen och dessertvinet Sauternes så serveras SAS enbart viner från den nya världen. Personligen är jag mer förtjust i viner från dem gamla världen där en god Chablis är att föredra över Champagne, men då jag noterade att en Pinot Noir fanns med på listan, så valde jag att prova den till varmrätten.
Förrätten serveras halvvägs igenom det första Champagneglaset och på denna flygning serverades rökt rådjurssadel, frissésallad, lingon och yoghurtdressing, syltad lök, samt inlagd gurka. Till denna serverades en grönsallad med riven daikon, balsamico dressing och nybakat bröd.
Förrättsbricka med salladsskål och brödtallrik.
Faktumet att SAS väljer att servera en Skandinavisk inspirerad meny ombord på sina flygningar från Skandinavien är något som uppskattas starkt, då detta är en matkultur som enligt mig bör tas tillvara på mer väl. Rådjurssadeln var mycket smakrik, mör och med en tydlig viltsmak. Sötheten hos de syltade grönsakerna kompletterade köttet mycket väl, såväl som syrligheten i yoghurtdressingen. Det bästa med måltiden må dock ha varit brödet som överlägset var det bästa bröd jag någonsin fått serverat ombord på ett flygplan. SAS hävdade själva i en artikel i ombordmagasinet Scandinavian Traveler att det fetischeras mycket med bröd, vilket synnerligen märks när man lyckas servera en skiva rustikt lantbröd som om det nästan kommit direkt ut ur ugnen. Det konsumerades för ovanlighetens skull stora mängder bröd under denna måltid av just detta skäl.
Efter en påfyllning av Champagneglaset var det dags för varmrätten, där valet i linje med det skandinaviska temat föll på rensteken.
Varmrätt bestående av renstek med klyftpotatis, brysselkål, tranbär, morötter och rödvinssås.
I dessa juletider kan jag av ren gissning tänka mig att SAS avstår från att servera renkött på flygningar till USA, med tanke på amerikanernas näst intill tabubelagda betingning mot att äta renkött. Jag brukar i normala fall avstå från att beställa rött kött ombord på flygplan, men då SAS oftast tillagar sina kötträtter indränkta i sås så valde jag att göra ett undantag denna gång. Renköttet var mycket mört och smakrikt, grönsakerna väl tillagade och potatisarna mjuka. Rödvinssåsen må dock ha varit något smaklös, men sötheten från tranbären hjälpte till att lyfta maträtten. Överlag var detta en mycket god varmrätt…
Pinot Noir vinet som valdes till varmrätten föll mig tyvärr inte i smaken då det inte hade den lätta och fruktiga smak som man normalt förväntar sig av en Pinot Noir. Vinet hade starka inslag av ek, kaffe och läder vilket i min mening inte gjorde det speciellt lämpat för varmrätten. Valet av dryck föll istället på Champagnen som tycks passa utmärkt till nästan vad som helst.
Efter att brickorna plockats undan var det dags för efterrättsservering bestående av ost, dessert, glass och frukt. Ostarna som erbjöds var Comté (eftertraktad fransk ost gjord på opastöriserad mjölk. Olaglig i USA) och Tomme De Montage, dessa serverades med en jordgubb och fikonmarmelad. Till dessert serverades en aprikospaj med vaniljkvark, samt chokladglass från Valrhona.
Ost, grönt te och chokladglass fick inleda dessertserveringen.
Det kraftiga rödvinet passade utmärkt till de vällagrade franska ostarna, vars kraftiga smak kompletterade vinet mycket väl. Marmeladen hjälpte givetvis till att lyfta smaken från ostarna och jag avstod därmed från ett dessertvin då sötheten annars hade blivit för stark. Chokladglassen från Valrhona hade en len och tydlig chokladsmak, om än var den kanske något tunn i konsistensen.
Ostarna och glassen var inte tillräckligt för att stilla mitt dessertbehov, så jag bestämde mig för att prova aprikospajen och ett glas Sauternes vilket den japanske stewarden genast försåg mig med.
Middagen rundas av med en bit aprikospaj och ett glas Sauternes.
SAS är ett av få flygbolag som serverar detta eftertraktade dessertvin på regelbunden basis, vars färg smak näst intill kan likställas med att dricka flytande guld. Vinet serverades lätt kylt och hade tydliga inslag av honung och persika. Sötheten var nästan för stark för att vinet skulle passa med desserten, så jag valde istället att avnjuta dessa separat. Aprikospajen vad även denna mycket god, där syrligheten från vaniljkvarken hjälpte till att tona ner delar av sötheten.
Middagsserveringen avslutas drygt två timmar in i flygningen, i höjd med att vi passerat Moskva. Mätt och belåten fäller jag ner stolen i sängläge för en skön tretimmars tupplur. Då avgångstiden från Köpenhamn var för tidig så hade jag svårigheter att somna om, och då filmutbudet inte såg speciellt lockande ut så spenderades återstående delen av flygningen åt att filosofera, dricka Champagne och beskåda gryningen över det vackra sibiriska vinterlandskapet.
Med nittio minuter kvar av flygningen tänds lamporna i kabinen och frukostserveringen påbörjas. Till frukost på Asienlinjerna erbjuder SAS ett bufféliknande upplägg där all servering av varmrätt sker från en vagn, där man kan välja vilka frukosträtter man vill ha på sin tallrik. Varmrätterna som erbjöds denna morgon var crepes med champinjoner, Quiche med ägg och purjolök, stekt bacon, potatis och korv. På frukostbrickan fanns även en tallrik med kallskuret, yoghurt med müsli, en fruktskål, smör, marmelad, samt nybakade bröd och croissanter.
En mycket generös och mättande frukost i SAS Business.
Jag är i normala fall ingen större fanatiker av frukostar ombord på flygplan då dessa i de flesta fall kan likställas med en trist och smaklös omelett. Frukosten i SAS Business var däremot utan tvekan en av de bästa frukostar jag någonsin fått ombord på ett flygplan, då mängden mat och variationen av rätter är näst intill oöverträffbar i förhållande till vad andra flygbolag erbjuder. Pannkakorna var sensationellt goda och baconet perfekt stekt, samt utan att vara översaltat. Varmrätterna nog var tillräckliga för att göra mig mätt, men då jag inte ville låta maten gå tillspillo så tvingade jag i mig resten av maten på brickan. Mina medpassagerare var redan färdiga med sin frukost, medan jag knappt ens kommit halvvägs. Frukosten avrundades med en kopp illy Espresso, innan det var dags att göra sig redo för landning med en uppfräschning och klädombyte.
På inflygning mot Tokyo Narita.
Jackan plockades fram en kvart innan landning.
Inflygningen tog oss över utkanterna av Tokyo och Stillahavskusten innan kapten gjorde en mjuk landning på Tokyo Narita International Airport. Trots förseningen från Köpenhamn anländer vi en kvart innan ordinarie tidtabell och vi blir stående en stund i väntan på att gaten skulle bli ledig. För Business Class passagerare skedde avstigningen från dörr 1L och med ifyllda blanketter kunde jag som tredje passagerare snabbt röra mig mot passkontrollen. Då Japan tillhör den civiliserade världen tog det mindre än en minut att ta sig igenom passkontrollen, och då jag endast reste med handbagage kunde jag snabbt ta mig förbi tullen och ut i ankomsthallen.
Då Japan inte har samma liberala attityd mot betalkort som här i Sverige, beslutade jag mig för att ta ut all resevaluta från en bankomat då flygplatsens bankomater är några av de få som accepterar utländska kort. Därefter stannade jag snabbt förbi Kei’Sei Bus disken för att plocka några tunnelbanekort, innan det snabbt bar av mot Narita Express in till centrala Tokyo. Total tid från flygplansdörr till tåg var 25 minuter vilket är min överlägset bästa tid på Narita. Tågresan in till centrala Tokyo tog drygt en timme och därefter följde ett kort byte till tunnelbanan mot lägenheten där jag var framme strax efter klockan tolv på dagen. Då värdarna var bortresta över julhelgen så låg nyckeln i brevlådan, och jag kunde med lätthet göra mig tillrätta i vad som skulle bli mitt hem under de kommande elva dagarna.
Last edited:
Största delen av bilderna är tagna med min Nikon fullformatskamera, och de fyrkantiga bilderna togs med mobilen 
