Sommarresa till New York via Oslo och Lissabon

Efter en natt i Oslo så var det dags att ta flygtåget. Det höll i sin inte så imponerande pålitlighet genom att vara drygt 20 min försenat (på vägen in till stan var det ca 10 min). Tyvärr var garantin ganska dålig jämfört med Arlanda Express så man får bara ersättning om man missar flyget pga av förseningen (och man varit ute i tillräckligt god tid). I Oslo så noterade vi att TP761 som vanligt var sen. Den var 20 min sen ankommande och 30 min sen planerad avgång, med MCT på 60 min i LIS och vår initiala tid för byte på 80 min så var vi lite oroliga. Stämde av med personal vid incheckning om de redan ville omboka oss men de försäkrade oss om att det inte skulle vara något problem att hinna anslutningen i Lissabon. Mer om detta senare men vi hängde ett tag i loungen och åt lite lätt mat.

De körde en ordnad priority boarding där bara de som faktiskt hade rätt till priority boarding tilläts boarda första. Sätena är standard ekonomiklassäten men med tomt mittensäte. Vi hade 1A och 1C, brukar föredra rad 2 men var helt fullt i business redan när vi bokade. Nu visade det sig vara bra att ha platserna längst fram så man fick välja mat först. Personalen var väldigt trevlig och på hugget. Vi fick direkt när vi var i luften fråga om vi ville ha något att dricka. Tackade ja till ett glas portugisiskt mousserande. Relativt trevlig, ingen champagne men gjorde med traditionella metoden.

Fanns två val av varmrätter, vi valde både köttet och detsamma gjorde de övriga 2 personerna på rad 1. Det innebar att de som satt på rad 2 inte fick välja utan fick nöja sig med det som fanns kvar. Jag var positivt överraskad över den bra kvaliteten på maten, biffen var lätt rosa inne och smakade bra. Servicen var genomgående bra och alert. De höll bra koll på att gardinen var stängd och tillät ej ekonomiklasspassagerar att använda toaletten fram.

När vi började närma oss Lissabon kom en av flygvärdinnorna och sa att vi inte kommer hinna med vår anslutning, jag blev lite förvånad och undrade om det verkligen stämde då vi snackat med personal innan avgång. Pursern visste inte något mer utan rekommenderade att prata med personal när vi kom fram. Vi fick inte gate arrival så var tvungna att åka buss en ganska lång bit. När vi kom fram till terminalen så hade vi fortfarande en hel del tid kvar att nå gaten och såg att det inte var någon kö alls till passkontrollen så kändes görbart. Vi fångades dock direkt av personal från TAP som förklarade att vi var ombokade till morgondagens flight (24h senare), de hade flyttat oss från den aktuella flighten så även om vi hade kunnat hinna så sa de att de platserna nu var borta. Gav mig lite känsla av att de hade överbokat och inte var så ledsna att de kunde hitta ett sätt att få av oss. De förklarade även att det var extraordinära skäl då förseningen enligt dem berodde på ”airport restrictions” i Lissabon. Försöket att få ersättning från TAP är nu efter hemkomst igång, känslan från vad man läst från andra är att det inte är lätt så får väl se om man måste ta hjälp med det. De försökte lägga in oss på ett sunkigt flygplats hotell vilket vi inte ville. Vi var inte heller pigga på att de valt att inte boka oss på nästa flight till New York (utan nästa TAP-flight) så blev tvungna att ta oss till deras transferdesk. De har en ganska dåligt markerad prioritetskö så ställde oss där vilket då gick snabbt (var en person före oss) – priokön uppskattades helt klart inte av de ganska många personer som stod i vanliga kön. Det var en person som till och med började skrika och härja med den person som var före oss i kön. TAPs personal försökte hantera det, oklart för mig vad som sades då det var på portugisiska men lugnade ned sig efter ett tag. Kan dock förstå irritationen då det var 2 personer som hanterade allt i transfercentret och om det stod någon i priokön så togs de först. När vi kom fram till agenten i transferdesken så var första beskedet att det inte fanns några andra alternativ. Van vid den attityden så drog jag upp ett antal alternativ som fanns tillgängliga och visade och nämnde att de ska få fram oss så fort som möjligt. De gick då med på att boka in oss på Uniteds flight som landar drygt 6h tidigare än TAPs egen flight. Diskussionerna om hotell var svårare, de sa att de bara arbetar med ett hotell så oavsett om det finns lediga rum någon annanstans så kan de inte boka det. De sa dock att vi kan boka något annat själva och sen kräva ersättning för det. Då vi inte vill bo ut vid flygplatsen så bokade vi något eget. Hade velat bo på Sofitel men tyckte det var något dyrt (även om det ska ersättas av TAP så skulle jag ha viss förståelse om de skulle invända mot den kostnaden) med €400 per natt så blev Pestana CR7 för €180 per natt. Som tur var hade vi en del alternativ vad gäller ställen vi vill gå ut och äta på så vi hade redan på flygplatsen bokat bord på en av mina favoritrestauranger i Lissabon, Os Gazeteiros. Vi hade inte så mycket tid så direkt efter att vi kommit till hotellet så promenerade vi upp till restaurangen. De har en fast meny varje kväll, 5 rätter för €35 och om man vill ha matchande viner så är €30. De har alltid fantastisk mat och bra vinlista med fokus på biodynamiskt, naturvin och ekologiskt. Kan starkt rekommenderas om man gillar lite mer spännande vinutbud och mat med fokus på närproducerat. Bland vinerna var Albariñon från Spanien fantastisk, om jag hade blindprovat den hade jag aldrig plockat det som en Albarño utan nog mer trott på att det var något dyrare från Sancerre.

Vi valde sen att göra det mesta av kvällen genom att även besöka trevliga cocktailbaren A Tabacaria. Det är en liten cocktailbar nära TimeOut Market, den var först ett växlingskontor när det öppnade 1885 och blev sen en tobaksbutik och är nu en cool liten bar. De har ingen egentlig meny utan blandar baserat på vad man gillar. Bra priser och goda cocktails så rekommenderas också starkt.

Efter det var det dags att sova lite, vi hade trots allt ett flyg att passa dagen efter och hade noterat att vi inte kunde checka in online så hade vissa farhågor över vad det skulle innebära. Hotellet var (trots att det delvis ägs av Christiano Ronaldo, vilket innebär att man måste stå ut med en massa bilder av honom överallt) bra. Bekväm säng, ganska nytt och modernt. Bra kvalitet på amenities, fräscht badrum och snabbt wifi. De hade även ordentligt med eluttag och usb-laddning, även på vettiga ställen (som vid skrivbordet, bredvid sängen på båda sidorna). Frukosten var bra, trevlig utbud med viss variation mot standard hotellfrukost och kändes som mer fokus på kvalitet än kvantitet. Bra rätter som kunde beställas (utan extra kostnad) t ex avocado toast, omeletter etc. De minus jag hade för hotellet var att det inte finns vattenkokare på rummet. Det fanns inte ens att låna upp till rummet men de föreslog nespresso (?) i receptionen. Jag fattar fortfarande inte att folk kan dricka det, är verkligen för folk som inte gillar bra kaffe men är imponerad över att Nestlé lyckats med marknadsföringen så att de kan sälja riktigt dåligt kaffe till enorma överpriser. Dagen efter så var det äntligen dags för oss att komma iväg på sista sträckan mot NYC med United. Hade som nämnts tidigare noterat att vi inte kunde checka in online vilket i sig var ett dåligt tecken. Precis som jag misstänkte hade vi lyckats få SSSS på våra boardingpass. Fick ägna en stund vid första kontrollen att förklara varför det bokats så sent, visa bokningsbekräftelse på återresa och svara på en massa andra frågor. De undrade t ex om en resa jag gjorde förra hösten då jag åkte till Chicago fre-sön, de tyckte det var misstänkt men nöjde sig efter en stund med att jag åkte dit för att äta på restaurang, kolla på (amerikansk) fotboll och för att få bonuspoäng. Fick sen en grundlig genomgång av allt handbaggage vid gaten. Det var dock inte lika omfattande som om man åker på det när man åker från USA så det tog totalt kanske 15-20 min extra men innebar att vi kom ombord sist i business. Plus till United att de trots allt har kvar separata rader vid boarding så kunde gå direkt upp till disken utan att behöva tränga oss igenom alla i economy. Det var länge sedan jag åkte United i business class, detta var nyare kabin än senast men fortfarande inte den absolut nyaste Polaris-kabinen. Det funkade dock ganska bra när man var 2 som reser tillsammans men det är 2-2-2 konfiguration så inte optimalt om man reser ensam och får fönsterplats då man inte har gångaccess då. Stolen var ganska bekväm i sittläget men trång när man fäller den (dock full-flat) och då är ingen av oss superstora men jag hade problem att få plats med fötterna i utrymmet och fick verkligen anstränga mig för att hitta ett läge att sova i, det kändes mer trångt än t ex Thai som jag tyckt har lite trånga säten. Nu var det inte en nattflight så störde mig inte så mycket då jag bara behövde sova någon timme nu. Inte fullt övertygad av Spiderman-samarbetet för necessären men den innehöll de basics som man behöver.

Det som dock överraskade väldigt positivt var servicen. Väldigt uppmärksam service och fantastiskt trevlig och kunnig. Det förgyllde verkligen resan och var en överraskning jämfört med vad jag tidigare upplevt från amerikanska bolag. Minus att de inte serverar champagne på marken utan annat bubbel, har numera lärt mig att fråga specifikt innan även om de säger champagne – nu kallade de det italian champagne som serverades på marken så var ganska klart vad det var så valde vatten innan vi lyfte.

Väl uppe i luften fick vi dock snabbt champagne och något värmda nötter. Även maten var förvånansvärt bra, inte fantastisk men fullt ätbar och den kyckling jag åt höll bra kvalitet och pastans som Mrs MtheC åt (och jag smakade) var också trevlig. Desserten var inte så kul men glassen var i alla fall god men deras macarons höll inte samma klass som de som t ex Eva Air serverade när jag flög med dem från Paris. De serverade även bra champagne (Ayala) och även de andra vinerna höll bättre nivå än jag hade väntat mig. Den österrikiska Grünern var riktigt bra liksom den röda från Loire. Måltiden man fick innan vi landade var så där men jag valde nog fel där, tog någon form av hamburgare men borde tagit deras no-bean chili.

Ankomsten till Newark var extremt smidig, tog 10 min från att vi landat till dess att vi stod utanför flygplatsen. Ingen väntetid alls någonstans vilket var skönt att efter lite motgångar tidigare under resan i alla fall få saker som flöt på direkt. Trots att jag varit i New York under sommaren tidigare så var hettan ändå överrasakande, 36 grader när vi landade med härligt hög luftfuktighet men skönt att kommit fram. Vi skulle egentligen (om vi hållit den ursprungliga bokningen) kommit till JFK så hade inte riktigt kollat upp transporterna från Newark men kollade snabbt google maps och såg att bussen i princip är lika snabb som taxi och avsevärt snabbare än tåg. Så blev bussen från Newark och till Bryant Park och två kvarters promenad till vårt första hotell i New York för denna resa. Accor är en av de kedjor jag fokuserar på vilket gör att alternativen är få i USA. Kollade innan resan runt lite och var inne på att boka utanför kedjorna men då körde Accor en av sina så kallade Super Sales så fick tag på bra pris på Sofitel och Novotel i New York. Första hotellet var Sofitel, jag har bott på det tidigare och visste därmed att jag inte ska förvänta mig normal Sofitel-standard utan avsevärt sämre. Hotellet i sig är ganska trött och i behov av renovering av rummen men de är av ganska ok storlek. Den dåliga servicen var jag dock inte beredd på, kändes som man störde personalens samtal med varandra (på franska, verkade vara många från Frankrike som jobbade här) när man kom. Inget tal om att hälsa en välkommen eller ge en indikation på att man är uppskattad som frekvent gäst hos Accor. Jag visste att hotellet var i princip fullbokat så ok att de inte ger uppgradering men de bättre hotellen brukar säga något om det. Fick inte heller något välkomstbrev eller drinkvouchers, frågade dock inte om det då det relativt ofta ligger på rummet. Inget alls i rummet, ska även få welcome gift som platinum-medlem. Ringde ner till receptionen, ingen svarar så får gå ner – får drinkvouchers, ingen ursäkt och löfte om att welcome gift, brev etc ska komma (det kommer aldrig under hela vistelsen). Det jag dock uppskattar med hotellet är frukosten, den serveras i deras restaurang och det är bara a la carte, ingen buffet och genomgående bra kvalitet. Servicen där höll bra klass och det fanns ett 20-tal rätter att välja på så man kunde variera sig ganska bra. Kaffet var till och med drickbart (i alla fall om man hällde mjölk i) och de erbjöd några alternativ på färskpressade juicer. Kan även nämna att hotellchefen hörde av sig efter vistelsen efter att ha läst min ärliga feedback i deras enkät de skickade ut. Hanterade det väldigt bra och gav, utan att jag begärt det, bra kompensation i form av poäng. Dag 1 gav också tid för att dricka en del kaffe (ni kommer se några återkommande teman här…). Första stoppet var Gregory’s på samma gata, lyckades på något sätt glömma att ta ett foto där. Det är dock en ganska bra kedja med kvalitet på kaffet i linje med vad man får från Espresso House/Johan&Nyström i Sverige. Ganska många av de mini-kedjor som finns i USA håller den ganska acceptabla kvaliteten men det saknas tyvärr riktigt bra ställen. I en stad av New Yorks storlek så borde det finnas utrymme för mer ställen som håller toppklass, som det är nu har det snarast blivit sämre (med toppen) men bredden är bättre då man i princip i varje kvarter kan hitta någon kedja som är helt ok, tänker t ex Grumpy, Joe, Blue Bottle, Bluestone Lane, Partners (fd Toby’s Estate), Stumptown, Intelligentsia, Birch Coffee, Irving Farm, Culture Espresso. Vi satt oss sedan ned på Birch Coffee efter en promenad närmare middagsdestinationen. Birch körde väldigt bra Kyoto style cold brew, var extremt koncentrerad smak men väldigt bra. Personalen ville heller inte servera den med is (då det späder ut när det smälter och den ska vara kall men iskall) och bad mig prova utan först, de hade helt rätt så får ge dem att de vet vad de sysslar med.

Vi hade inget bokat för kvällen utan hade siktat in oss på ett försök att knipa en av walk-in platserna på Eleven Madison Park så var där när de öppnade och det gick galant. Har redan skrivit lite om det besöket

. Kortfattat så är maten fantastisk och de har en riktigt bra vinlista. Uppskattar även att dricksen är inkluderad i priserna och de accepterar inte ens dricks om man vill ge det.

Satt och åt i baren och kom i samspråk med kvinnan som satt och åt bredvid oss. Amerikaner är ju ofta sociala så är alltid trevligt och enkelt att småprata med dem. Hon hade även väldigt intressant jobb så pratade både jobb och mat och vin. Hade så trevligt att vi bjöd med henne till nästa ställe för cocktails, det blev ett besök på Dear Irving. De serverar bra cocktails i trevlig miljö men blev lite chockad av att de ville ha lika mycket för en flaska med mineralvatten (0,5 l för $18) som för en cocktail.

Det kändes efter det som att det räckte för dag 1 så vi tog sen en promenad på dryga 30 min tillbaka till hotellet. Njöt av bra frukost på hotellet och var ganska långsamma med att komma igång. Gillade deras "savory french toast", men man står sig ganska bra på en sådan frukost. Dag 2 i NYC utlovade enligt väderprognosen konstant regn så tog med oss paraplyn när vi gick ut. Kändes som läge för lite shopping så vi tänkte kolla in det nya komplexet Hudson Yards. Inget särskilt att fota där då den som sett ett mer upscale köpcentrum någonstans känner igen sig. Det var fräscht och det fanns ett bra utbud av butiker. Med nuvarande dollarkurs så blev det inte mycket shopping, hann med lite kaffe på Blue Bottle som finns där. Kollade även in the Vessel utanför. Man kan om man förbokar en vecka eller så innan gå upp gratis, annars kostar det typ $10 per person. De har tydligen någon form av tävling om att ge den ett permanent namn, en av de mest populär online är ” the shawarma” men det verkar inte riktigt gå hem oss ägarna så det blir nog något annat.

Hudson Yards sitter ihop med ena änden av Highline så då inget regn syntes till tog vi en promenad där. Jag tycker trots att det ofta är mycket turister att det ändå är trevligt att promenera runt lite grann där. Hettan gjorde dock att vi kände att det var dags för något kallt att dricka och det fick då bli en iskaffe på Intelligentsia inne på the Highline hotel. De kör ganska bra iskaffe och säljer även Sudden Coffee där. För de som inte känner till Sudden Coffee så är det ett försök att göra riktigt bra snabbkaffe. Det är för övrigt startat av en tidigare finsk baristamästare som nu är baserad i Kalifornien. Jag tycker inte det är lika bra som vanligt kaffe men de har gjort ett riktigt bra jobb. De säljs i portionsförpackningar i provrörsstil men ganska dyrt och vill man ha leverans till Sverige blir det extremt dyrt men köper det ibland när jag är i USA.

Vi var därefter på jakt efter lunch och ville passa på att testa något vi inte kan få tag på hemma, the impossible burger. Det är en vegansk burgare som tyvärr inte får säljas i Europa (GMO-regler) och som jag varit nyfiken på att testa. Den serveras på flera olika ställen men vi gick till Bareburger för att testa. Beställde en vanlig burgare och en impossible burger. Nu var den vanliga burgaren ganska medioker men impossible burger var bra för att inte vara kött. Man kunde känna viss smakskillnad men de kommer väldigt nära köttsmaken. Om man testat Beyond Burger som säljs frekvent i Sverige numera så är detta en helt annan klass, Beyond är ju inte närheten vad gäller utseende eller smak men impossible burger kommer nära. Föredrar fortfarande en bra burgare på riktigt kött men skulle kunna tänka mig att äta impossible flera gånger. Bilderna visar båda burgarna bredvid varandra och en halva vardera av respektive.

För att hålla tempot i kaffedrickandet så svängde vi även förbi the Elk, de körde faktiskt bra handbryggt kaffe på Chemex. De rostar inte själva utan använder kaffe från Parlor Coffee i Brooklyn. Man märker att arbetskraft är billigare i USA då det handbryggda kaffet kostar typ hälften av vad man skulle betala på t ex Drop Coffee i Stockholm.

Vi valde sen att ta tunnelbanan tillbaka till hotellet, ville ta det lite lugnt innan middagen. Regnet som utlovats kom när vi kom upp från tunnelbanan, inget paraply hjälpte utan var helt genomblöta efter ett kvarters promenad. Som tur var regnade det inte länge så vi kunde ta oss mot middagen när det var uppehåll och blå himmel igen. Middagen skulle intas på Niche Niche, de kör ett ganska kul koncept där det bjuds in någon vinpersonlighet (kan vara en vinmakare, vinskribent, sommelier, importör, vinhandlare etc) varje kväll och den personen väljer ut vilka viner som ska serveras. Köket matchar sedan rätter till det som serveras. Priset är $40 för vin och $40 för mat, 4 rätter och 4 viner. Det är också ok att komma för att bara dricka vin men inte för att bara äta (i alla fall den info vi fick, vet inte hur det förhåller sig om någon nu skulle kräva att bara få äta). Samma gäng kör även Airs Champagne Parlor och Tokyo Record Bar som är riktigt bra. Vi hann precis sätta oss för middag när vi fick emergency warnings blinkande på alla mobiler om kraftiga regn och ”flash floods” och inom ca 30 sekunder från det så öppnade sig himlen och det regnade så mycket att man inte ens såg om någon stod precis på trottoaren utanför. Skönt att du sitta inne och njuta av lite champagne från en mindre producent på Cote de Blancs, Etienne Calsac. Det var en ny men trevlig bekantskap för mig. De körde också påfyllning när man druckit upp vilket var trevligt. Maten inleddes med ett antal ostar, charkuterier och en del andra små tilltugg. Helt ok men inget att skriva hem om. Därefter fick vi spanskt vittvin på någon form av field blend, missade vad det exakt var och då jag inte var superimponerad så orkade jag inte ta reda på det. Det serverades med en trevlig röding. Fiskspåret fortsatte med en väldigt fin torskliknande fisk (var något annat). Den serverades med en trevlig men lite intetsägande vitt vin från Provence, tror den huvudsakligen var gjord på Spagnol eller Pignerol. Middagen avslutades med en fin Pinot Noir, Sunnyside, från Big Table Farm. Den var väldigt bra men passade inte smakmässigt med dessert (pannacotta). Trevlig middag och för priset ganska bra, hade kanske förväntat mig lite vassare pairings men kul koncept och roligt att kunna snacka vin med kunnigt folk. Som tur var hade regnet slutade precis när middagen tog slut så blev en promenad tillbaka till hotellet i ganska frisk luft.