Några dagar på Curacao (eller varför måste vägen till Curacao gunga så…)

26. Jun 2019
by BusinessClass

AV: Ystad

Låten ”Varför måste vägen till Curacao gunga så” dök upp i mitt huvud när jag i förra veckan flög till Curacao och det ett tag blev ganska mycket turbulens. För er under 50 som inte känner till låten så kan ni höra den

här

. Men låt mig ta det från början:

I början av det här året hade jag fortfarande kvar lite Flying Blue miles från den tid då jag arbetade. Jag har ”hållit liv" i dessa miles med årliga besök i Paris. Men så dök det upp ett promo rewards erbjudande till Curacao med KLM som jag tyckte var attraktivt. Jag saknade lite poäng men samtidigt som Curacao erbjudandet dök upp så kunde man köpa FB miles med 50% (tror jag det var) rabatt. Sagt o gjort jag bokade en kortsemester till Curacao för frun och mig - desto mer intressant som ingen av oss besökt någon ABC-ö tidigare. (Inom parantes: jag har nog besökt ett 15-tal öar i Karibien tidigare. Min favorit är St John - nu skulle det bli kul att se hur Curacao stod sig i jämförelse.) Så en natt i juni tog vi bilen till Hyllie (vårt plan till AMS avgick 6.00 från CPH). Parkerade bilen och tog tåget sista biten till Kastrup. I den tidiga timmen gick bagageinlämning och säkerhetskontroll snabbt (visserligen gick vi genom Fast Track - men det fanns inga köer ö h t). Väl inne på Kastrup var jag nyfiken på att testa Aviators ”nya” koncept med 3 olika lounger (Atelier, Apartment och Aviator Lounge). Vi testade Atelier och Apartment - vi skippade Avaiator då den är billigast att köpa sig in på och dessutom kommer man in med ”Priority Pass” som ju delas ut till höger o vänster. Men de övriga två kändes ganska ok så här mellan 5 och 6 på morgonen. Apartment: Vi var några av de allra första gästerna denna morgon. Det var välstädat, rent o fint och buffen var mycket fräsch och ganska välutrustad med både lite varm o kall mat. Färskt bröd och diverse drycker med och utan alkohol (och inte nersölad som det snabbt kan bli med mycket folk). Jag saknade dock grönt te som ingår i mina morgonrutiner

Atelier: Rent, snyggt o färgglatt i den tidiga timmen. Mat o dryck ungefär som i Apartment + några goda juicer.

En allmän reflektion är att när man nuförtiden kan köpa sig in på loungerna så dyker det ibland upp betalande kunder som skall se till ”att få valuta för entrén i form av sprit”. T o m nu dök det upp två par i Apartment loungen som verkade ha denna filosofi kl 5 på morgonen… Sen var det dags för första benet: CPH - AMS med KLM’s B738. Fungerande prio boarding fanns. Men som vanligt nu för tiden var planet fullt till sista plats och då många passagerare hade med sig max handbagage (och mer) så tog det tid. Boarding tog uppemot halvtimen på detta relativt lilla plan. 3 rader för business class. Vi satt på rad 1 och jag noterade att det fanns en gardin som användes. En förvånansvärt bra frukost serverades - på gränsen till god (vilket är mer än man kan säga om många av måltiderna i business class i Europa nu för tiden). Trevlig och uppmärksam service.

Ankomst till Schiphol i tid och utan problem. Vi begav oss till KLM Crown Lounge 52 (KLM’s flaggskepps-lounge utanför Schengen?). En enormt stor och mycket välbesökt lounge - som ”alltid” var denna lounge i stort sett fullsatt. Loungen har 2 våningar och flera avdelningar, bl a en utomhusavdelning (en del för rökare och en för icke rökare). Varm och kall mat - den varma serveras på ett ställe och den kalla på tre. En bra sak är att den varma maten serveras av personal och det blir på så sätt ingen nersölad buffé. Det finns en stor bemannad bar där ”enklare” sprit är gratis men lite ”finare” kostar. Det finns också en restaurang (men där kostar allt tror jag).

Efter loungebesöket var det dags för nästa ben: AMS - CUR med KLM’s 747. Prio boarding och speciell brygga till business class. Trots tydlig skyltning gick ändå flera ekonomi-passagerare fel. De skickades tillbaka för att gå in på rätt ställe - bra. (Ibland undrar jag om folk blir dummare och dummare - hur svårt kan det vara att förstå skyltningen: ”Economy right - business left”.) Väl ombord så satt vi i businessavdelningen i nosen, 15 platser, fullt naturligtvis. Vi på rad 3. Den trevliga personalen tog emot med ett glas champagne, Nicolas Feuillatte (helt ok - det var väl den som SAS brukade servera i business class i Europa på den tiden dom hade någon business class service att tala om...). Efter take off serverades en utmärkt lunch. Det fanns 2 förrätter, 3 huvudrätter och 2 desserter att välja bland. Champagne, 2 vita och 3 röda viner fanns att välja på. Lite synd att huvudrätten ”vit sparris och färskpotatis med hollandaise” var ”slut” och hade ersatts med grön sparris och lammkött. Jag valde en utsökt god pasta med räk- och laxmousse till förrätt. Till huvudrätt en mix av tre asiatiska smårätter - gott. Till detta dracks champagne. Desserten bestod av några holländska ostar (tyvärr serverade lite för kalla) och ett glas Ken Forrester Syrah Reserve 2018. Lite senare serverades ett mellanmål: laxwraps och kyckling, kaka eller glass. Innan landning en lättare måltid: sallad, burgare eller pizza och en riktigt god chokladkaka. Allt serverat med vänlighet och värdighet. På det hela taget mycket bra. Innan landning en god chokladbit och så delades det ”vanliga” genever-huset ut (hur länge har KLM hållit på med detta - måste vara ”evigheter” nu.)

Vi kom av planet som några av de första. Passkontrollen gick snabbt. Vår väska var den första som dök upp på bagagebandet. Genom tullen och ut i värmen. Den första taxin begärde ett rimligt pris - så iväg till hotellet: The Royal Sea Aquarium Resort. Incheckning - till rummet - på med badkläder och så ... i Karibiska sjön, ahhhh...

Ankomstdagen, efter nästan 24 timmar utan sömn och ganska mycket mat och alkohol på resan, blev det ett tidigt sänggående - men naturligtvis först efter ett omfattande badande i hav o pool. Nästa dag begav vi oss efter frukost in till gamla staden i Willemstad. Trevligt och pittoreskt - men i stort sett verkar nästan allt anpassat till dagens massturism (i detta fall kryssningsbåtar antar jag): affärer, caféer och restauranger. Vi fick se när den motordrivna flytbryggan öppnades för passage av några mindre båtar - intressant. Efter besöket i centrum blev det sol, bad och öl för hela slanten.

Dag 3 började med ett besök på Curacao Sea Aquarium. Intressant med sjölejon- och delfin- show. Jag har varit på en del liknande ställe tidigare men det som jag uppskattade var att detta Aquarium verkade vara byggt lite på ”djurens villkor” (jag vet naturligtvis inte om det verkligen var så). Därefter den ”vanliga rutinen” med sol o bad. Eftersom det var fruns födelsedag så firade vi med lite pizza och champagne på stranden. Senare på kvällen besökte vi ”party-beachen” Mambo beach – men där kände vi oss lite för gamla … Det fick bli en öl alldeles i strandkanten och sen godnatt.

Dag 4 började med ett besök på en välsorterad livsmedelsaffär – bl a för att inhandla ön’s speciella likör och lite olika sorters karibisk rom att ta med hem. Därefter den vanliga ”rutinen” med sol o bad. Sista dagen tog vi ett sista dopp i havet och i poolen. Därefter packning och så iväg till flygplatsen. En liten och behaglig flygplats – absolut inga köer till pass och security (när upplevde man något sådant senast…). Ett hyfsat utbud av tax-free, ”normala” priser på rom. Däremot upptäckte jag till min förvåning att man sålde min favoritvodka, Beluga, till ett utmärkt pris – så det fick bli en sådan.

Så iväg till loungen: Curacao VIP lounge (flygplatsens enda lounge). En ganska spatiös trevlig och fräsch lounge. Kanske full till 20 % vid detta besök. Avslappnad ”karibisk” atmosfär. Det fanns en bra buffé med varm o kall mat. Lite lokala holländsk-curacao specialiteter och mycket färsk frukt. Några olika sorters öl o vin och olika soft-drinks. En (så här vid lunchtid obemannad) bar. Bekväma sittgrupper och riktiga bord att äta vid. En trevlig lekhörna för barn. Dusch. Med andra ord ett bra sätt att avsluta några dagars semester på Curacao.

Sen var det dags att börja hemresan. Fungerande priority boarding som alltid(?) med KLM. Vi hade platser på övre däck. De 20 platserna där blev naturligtvis alla besatta. Den övre kabinen känns lite mer ”hoptryckt” - då tycker jag nog att den nedre business-avdelningen känns ”luftigare” och där finns bara 15 platser. Efter ombordstigning champagne. Efter starten (kl 15 lokal tid, kl 21 Europeisk tid) serverades middag. Att välja på fanns 2 förrätter, 3 huvudrätter och 2 desserter. Men p s s som på ditresan några dagar tidigare hade den huvudrätt jag ville ha ”tagit slut”. Man kan undra vad vitsen är med en meny när man inte kan erbjuda det som står på menyn. Hur som, middagen smakade gott: förrätt tonfisk, huvudrätt kyckling och dessert ost. Jag provade mig igenom lite olika viner – goda men inget speciellt. Innan landning erbjöds en hyfsad frukost med 3 alternativ. Servicen var bra – utan någonting ”extra”.

Vi anlände Schiphol lite före utsatt tid och kl 5 på morgonen. Passkontroll, promenad, säkerhetskontroll (tack o lov med lite Holländsk ”lättsamhet” – i våras beslagtog man min på Zanzibar inköpta likör på FRA för att man inte ”godkände” förseglingen – men här passerade min på CUR inköpta flaska utan problem), ny Schengen passkontroll. Därefter begav vi oss till KLM Crown Lounge 25 (KLM’s flaggskepps-lounge inom Schengen ?). Precis som 52’an en enormt stor och mycket välbesökt lounge – när vi ankom kl 6 var den relativt folktom men kl 8 hade den blivit i stort sett fullsatt – och då pratar jag om hundratals (tusentals??) personer. Loungen har flera avdelningar, många arbetsplatser, en stor rökavdelning. Varm och kall mat - den varma serveras på ett ställe och den kalla på två. Visserligen i buffé-form men under noggrann uppsikt av personal för att undvika nedsölning. Jag måste säga att KLM’s båda lounger på Schiphol, 25 och 52, som jag upplevde dom på denna resa var en positiv erfarenhet. Stora, fräscha, personalintesiva och välförsedda med mat och dryck – det enda negativa var, trots deras storlek, den enorma trängseln.

Sen var det dags för denna resas sista etapp: AMS-CPH med KLM’s B739. Prio boarding, 4 rader business class, fungerande gardin och någorlunda hyfsad frukost. Till CPH utan problem. Lite förseningar på Öresundstågen (som vanligt…). Tåg till Malmö och sedan bilen hem.

En reflektion efter denna resa: var Curacao bättre än St John? Svar nej, det tyckte jag inte – mina Karibien favoriter är fortfarande US Virgin Islands – och i synnerhet St John. Men Curacao är väl värt ett besök.

Slutligen – för att glädja Palmen och andra öl-fantaster ett foto på Curacaos lokala öl.

More from BusinessClass.com