Vad är det värsta ni råkat ut för ?

[erc]

Den absolut värsta sidvindslandningen jag varit med om var ombord på SK1491, ARN-TOS, B737-700 den 23 juli 2010. Landade på utsatt tid efter att ha sett landingsbanan komma i princip rakt mot min fönsterplats. Enligt väderhistoriken var inte vinden värre än 7-8m/s men jag antar att byarna genom fjordmynningarna kan bli riktigt kraftiga.

Några timmar senare samma dag damp jag ner på LYR med SK4414, B737-800 efter en nedstigning genom all tänkbar sorts nederbörd. Inte direkt läskigt, men de spetsiga svarta bergen, haglet, snön och regnet gjorde inflygningen laddad.

 

[Unicornone]

En självupplevd och en som min pappa med kompis varit med om,

Flög 1996 ARN-NKR kommer inte ihåg vilket bolag det var som opererade den linjen då men det blåste grönjäkligt. På T3 gick piloten sin runda runt kärran (en tvåmotorig liten turboprop) med handen på mössan så den inte blåste iväg, kärran var förankrad i plattan! Men vi hoppade upp i luften och jag somnade direkt (hade jobbat natt till sjössi 6 veckor), vakande när piloten vände sig bakåt i kabinen och sa att han valde en ganska aggressiv inflygning till NKR beroende på den starka vinden. Jag är benägen att hålla med för det rörde sig om en 30-40 gradig inflygningsvinkel, det skakade och hoppade som en torktumlare. När landningsbanan dök upp så hade jag en fin rak vinkel i mitt fönste och nosen tittade 45 grader babord..... Men det gick ju bra fast det var lite mer spänning än jag behövde..

Min pappa och en polare till honom flög till Miami på 70-talet med BA, min pappas polare var sjukt flygrädd och mitt över Atlanten rökfylldes hela kabinen på någon sekund... man såg inte pax i nästa stol så tär var röken. Straxt hördes piloten säga "we have a problem".... sedan gick det ett par minuter så började röken tunnas ut varpå piloten åtekome med beskedet att man tryckt fel på en knapp så all tidigare ventilerad luft som ju innehöll cigarettrök på den tiden återpumpats in i kabinen..... Farsans polare var helt sjöblöt från pannan och neråt, han rökte en halv limpa de återsåtende fyra timmarna av flygningen...

 

[Unicornone]

En självupplevd och en som min pappa med kompis varit med om,

Flög 1996 ARN-NRK kommer inte ihåg vilket bolag det var som opererade den linjen då men det blåste grönjäkligt. På T3 gick piloten sin runda runt kärran (en tvåmotorig liten turboprop) med handen på mössan så den inte blåste iväg, kärran var förankrad i plattan! Men vi hoppade upp i luften och jag somnade direkt (hade jobbat natt till sjössi 6 veckor), vakande när piloten vände sig bakåt i kabinen och sa att han valde en ganska aggressiv inflygning till NKR beroende på den starka vinden. Jag är benägen att hålla med för det rörde sig om en 30-40 gradig inflygningsvinkel, det skakade och hoppade som en torktumlare. När landningsbanan dök upp så hade jag en fin rak vinkel i mitt fönste och nosen tittade 45 grader babord..... Men det gick ju bra fast det var lite mer spänning än jag behövde..

Min pappa och en polare till honom flög till Miami på 70-talet med BA, min pappas polare var sjukt flygrädd och mitt över Atlanten rökfylldes hela kabinen på någon sekund... man såg inte pax i nästa stol så tär var röken. Straxt hördes piloten säga "we have a problem".... sedan gick det ett par minuter så började röken tunnas ut varpå piloten åtekome med beskedet att man tryckt fel på en knapp så all tidigare ventilerad luft som ju innehöll cigarettrök på den tiden återpumpats in i kabinen..... Farsans polare var helt sjöblöt från pannan och neråt, han rökte en halv limpa de återsåtende fyra timmarna av flygningen...

 

[Patrik]

Jag har några stycken och då flyger jag ändå inte särskilt mycket jämfört med er andra på siten.

Arlanda-Oskarshamn i ett litet turboprop, kraftig sidvind i oskarshamn så vi gick ner i 45 graders vinkel mot landingsbanan (planet var så litet att man såg in i cockpit). Vi for lite hit och dit och min respekt för piloter växte väldigt mycket efter den upplevelsen.

Clear Air Turbulence under inflygning till Munchen, vi hade just kommit ner under molntäcket när planet bara "sjunker", jag tänker inte sia om hur många meter vi följer med jetströmmen neråt, men det kändes ordentligt och planet lutade rätt rejält efteråt. Piloten gav fullgas, upp ovanför molnen igen och nytt försök. Hade inte alla suttit bältade hade någon absolut kunnat göra sig illa.

Inflygning till Nice under full storm, frun som hade åkt dit tidigare på veckan trodde inte att några plan skulle landa och vi var mycket riktigt ett av de sista som landade innan de tillfälligt stängde flygplatsen. Planet fångades i vindbyar och åkte i sidled precis innan vi skulle landa, men ner kom vi.

 

[Andreas Eriksson]

Har landat några gånger med kraftig sidvind i snöstorm, lite smått orolig blir man alltid.

Över Atlanten på väg mot JFK var jag med om en rätt sjuk luftgrop precis när serveringen börjat.
Slutade med en hel del dricka osv på golvet. (Det var mest smällen som gjorde det lite läskigt, inte själva droppet i höjd.)

Annars har jag inte mycket spännande att dela med mig av men det värsta som hänt mig själv där jag fick mest panik osv är nog följande två:

Ryanair från London till Västerås.
Hade sådan fruktansvärd magkatarr (lös i magen) att jag håller på att krevera, satt på toa i princip hela vägen.
Till slut säger Ryanair att dom stängt dörrarna till toaletterna pga landningen osv och jag bara känner hur svetten sprutar och krampen i magen är enorm.

Det var nära att man ... ja, men jag klarade mig ned och stampade mig igenom den sega kön för att sedan springa in på toaletten på VST.
Huvva!

(OT: Exakt samma sak hände mig på "Paddan" i Göteborg, mitt ute i hamninloppet fick jag panik och övervägde att skita ner mig eller hoppa i vattnet, paniken och svetten igen.... men jag klarade mig och sprang allt vad jag hade in på O´learys.)

Idag tar jag bättre hand om magen vill jag bara påpeka..